Hammerdals tingslags Dombok 1650 Ht
Källor: A: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:3a, sid. 161 - 163. ÖLA. — B: Renskrivet protokoll i samma volym, sid. 176v - 177v. Det senare liknar, men överensstämmer ej helt med, motsvarande protokoll i Svea Hovrätts renoverade domböcker för Gävleborgs län 1649-50.

[A:]

Anno 1650 den 26 Novemb: höltz laga tingh medh allmogen uthi Hammerdal, nährwarandes H:K:M:tz befallningzman ehrlig och förståndigh Pehr Erickson Niure, sampt de 12 edsworne lagrättes:

Måns Hemmingsson i Gissleås         Jöran Swensson i Tullesås
Biörn Erickson i Hallen         Pehr Erickson i Jonsgårdh
Erick Nilsson i Åsen         Hans Erickson i Grennås
Christiern Pehrsson i Wijken         Lars Oluffson i Fagerdal
Nilss Anderss i Bregårdh         Oluff Andersson i Solbergh
Jöran Andersson i Öhn         Oluff Toresson i Hallen

1.
Befallningzmannen förmante allmogen medh flijtt att de byggia sin allmenne landz wägh, widh plicht som lagh förmår. Allmogen lofwade willia byggia och ryia wägen dedh bästa de kunde; att den wägfarande icke skall lijda nödh.

2.
Lähnsman andrager en högmåls saak, thed en gammal änkie mann Olof Olofsson i Gåxsjö hafwer bedrefwit otuckt och blodskam medh sin tredmeningh och frencka, en wanwittigh menniskia Elisabeth Jonsdotter i Goxsiöö, men inga barn dem emillan kommit ähr. Tå tillspordes Oluff Oluffson för hwadh orsaak skuldh han detta oråde och skamlast bedrefwit hafwer, swarade Oluff att en lapp Clemet be:dh som dödh ähr, hafwer förvillat sig medh spådom till denne lasten, för dedh han körde lappen aff sin skough, tosans brodher Pehr Jonsson och
    Kan ey neka till denna grofwe missgierningh och syndh. Ångrar aff hiertat och begärer nåder hos godh och höge öfwerheten. Remitterat till den kongl: hoffrättens nådige resolution. Kyrckioherden Her Mårten Halvarson och tolfften lijffl. för Oluff Oluffson,
[Följande 1/4 av sidan är oskriven.]

3.
Her Mårten Halvarsson låther opbiuda Giengzåssgården (Åsen) förste gången.

4.
Oplästes landzhöfdingens wälb: Hans Strijks breff, angående den skuldh och rättigheet som Elin Kruse hafwer att fordra på sin S: före mans Clas Larsson lagmanstuhl. Opräcknades en uthdragen längd angående många bönder i tinglaget som skulle wara skyldigh hennes S: före man för hans tuhl. Allmogen mästedels swarade sigh hafwa betalt honom mädan han lefde, förmentes allmogen strängeligen att ingen afdraga, för än ded clarerat sigh eller afflägger medh swornom edhe.

5.
Per Persson i Viken fullmächtigh å sin moder Barbro Persdotters wägnar, klageligen tillkänna gifwandes thed Nils Nilsson ibidem, icke will wederläggia sigh de öfwerbrukz och byggningz penningar som är 25 Rd:r, och sex tolffmänn honom lagdt hafwer. Nilss will ey betala öfwerbruket som Pehrs moder påkostat och använt på gården, Nilss hafwer taget af Pehr 1 Rd:r på kiöpet. Men nu rygger Nilss sitt löffte som han lofwade den tijdh männen wore på profwet och wärderingen.
   Bleff kiendt och affsagdt att Nilss Nilsson skall effter 6 mäns werderingh wederläggia Pehr och hans modher Barbro Pehrsdotter 25 Rd:r för åbruket till medfastotijden.

6.
Olof Eriksson i Fagerdal klagar effter sin odels och möderne jordh otte mällingar i Månsgården (Åsen) som Lars Månsson ibidem brukar och besitter, Lars kan ey neka att jorden kommer Oluff Erickson till. Effter H:K:M:ttz nådige resolution dömmes Oluff till sin odels och möderne jordh be:te 8 mälingar i Månsgården. Oluff tillbiuder Lars Månsson dem att inlösa eller sällia åth hwem han will.

7.
Olof Eriksson i Fagerdal låther opbiuda Fagerdal andre gången.

8.
Måns Eriksson i Mo låther opbiuda halff Moo andre gången.

9.
Hans Eriksson låther opbiuda Grenås tredie gången, till näste arfwingerne att inlösa. Hans satte i rätta 27½ Rd:r och 2½ Rd:r till sonen Tage Månsson.

10.
Befall: effterfrågade om någre bönder funnes i tinglaget som hafwa rest olofligh wägh till Norriges. Angaff Nils Andersson i Bredgård att Erik i Näset, Per Olofsson i Äspnäs och Pehr Oluffson i Öhn
   [tillagt med annan hand:] Remitterat till sitt forum.

Tå tillsporde befall: dem hwars ingifwande och rådande de månde hafwa denn olofliga wägen åth Snåsa [Snasen] at resa. Swarade de att Jon Mårtensson Qwast hafwer rådt och gifwit sigh zedel att reesa den wägen, och Jon Qwast hafwer lofwat dem att stå och swara för alt åtal.

11.
Samma dagh giorde Jöns Eriksson i Sikås ett jorde köp medh sin granne Olof Svensson ibidem, om 6 mälingar jordh i Storåkeren liggiandes. Der före gaff Jöns Erickson Oluff Swensson 8 Rd:r in specie, der medh slogos de i handh och äre wälförlickte, att ingen detta kiöp ryggia eller rijfwa skall, uthan Jöns och hans arfwingar nyttia bruka och behålla må till ewärdeligh odels egendom.


[B:]

Nembden
Månss Hemmingsson i Gisslås         Jöran Swensson i Tuthessåsen
Biör Erickson i Hallen         Pehr Ericksson i Jonssgård
Erick Nilsson i Åhsen         Hans Erickson i Grennåhss
Christier Pedersson i Wijken         Lars Olofson i Fägerdal
Nilss Andersson i Bredgårdh         Olof Andersson i Solbergh
Joen Andersson i Öhen         Olof Thoresson i Hallen

1.
Befallningzman förmante allmogen medh flijt att byggia sine allmehna wägar widh plicht till giörandes som lagh säger. Allmogen låfuadhe sigh willia låtha det till willig finnas efter sin förmågha.

2.
Andrager länssman een hordomz sack, som een gammal ålderstigen änklinger skall wara skyldigh till. Then ther medh sin fränka och tremeningh någon tijdh samanlegat hafwer doch icke aflat några baren tillhoppa. Änklingen Olof Olofsson i Gåxsjö, tillspordes om så i saningh war, som fult rychte om sigh går att han hafuer besofuit gäntan Elisabet Jonssdotter, och huru dhet tillkommer at han som ähr nu nästan uthläfuat man skall sigh sådant ondt rådh hafua företagitt, mannen swarar sigh thet gudh bättre skyldigh wara till denna ogärningh. Och att han wijsserligen måte wara förgorder ty att een lappe Clämet be:d dhen der och nu dödh ähr, haf:r honom undsagt een gång dhet han honom förwilla skulle, medh trulldom till een sådan mizgärningh som tywärr han nu ähr i råkat etc. Gäntan ähr och icke heller widh sin fulla skiäll. Nu emedan denne sack betenkiandhe fordrar större tijdh än tålften sigh denna gången wäll expediera kan, uphäfues hon till nästa tingh att resolveras.

2. [2b]
Framträder Per Persson i Viken fulmechtigh å sine modhers wägnar Barbro Perssdotter och klageligen tillkänna gifwer, huru såsom Nils Nilsson ibidem icke will wedherläggia sin modher dhe ofwerbruckz pen:g:r och byggningz penningar n: 25 Rd:r som han effter 6 mätes männa ordhom tilldömdh ähr att ährläggia, uthan låther sigh förmärkia dhet han kiöpet will ryggia och lyftet.
R:   Rätten finner intet oskälligt att Nills Nillsson iu må effter forre afskedh effter 6 mätes männa werderingh ährläggia åth Pär och hans modher b:e 25 Rd:r och dhet innan midhfastan, eller plichta för tresko sine effter som lagh förmår.

3.
Framkom Olof Erikssson i Fagerdal, och klagar efter sin odhel och mödherne 8 mählingar i Åsen [Månss gården] som Lars Månsson besitter etc.
R:   Effter som Larss Månsson icke hafwer något synnerligit anwända, att iu så ähr som Olof säger. Tilldömes effter hennes Kongl: M:tz nådhige resolution Olof till sitt mödherne och odhal som ähr dhe be:te otta mällingar i Fägerdall.

4.
Uthi samma sinne framträdher Jöns Eriksson i Sikås och slutet eet gordt jorde kiöp medh sin granne Olof S(wensson) ibidem om sex mählingar jordh uthi stor åkeren ligiandes, och gifwer så honom för be:te 6 mällingar 8 Rd:r in specie, huar medh dhe och ähre på det bästa förlikte så att Olof afhänder sigh och sina effterkommande all sin odelsrätt och den updrager Jönss och hanss efterkommandhe arfwingar att niutha bruka och besittia till ewerligh egendom oklandrat och oqualdh.

5.
Tillsporier befalningzmannen allmogen om någrom är witterligit, att någon emot allment förbudh ähr funnen som någon annan wäg till Norriges hafwr fälatz, ähn den som lofligh ähr att ressa. Tå angifwer tålfmannen Nils Andersson i Bredgård Erik i Näset, Per Olofsson i Äspnäs och Per Olofsson i Öhn, att dhe emot dhetta förbudet handlat hafwa, och een annan wägh till Noriges rest än som allment tillstadh ähr, hwillka och det icke undfalla kunna uthan säija sigh hafua hafft försäkringh uthaf een Hudiksvalls boo, att dher på ey skulle komma något åthaal.
   Rätten remiterar dett till sitt competentius forum som ähr allmänt landztingh.

6.
Olof Eriksson i Fagerdal låter opbiudha Fägerdall andra gången,

7.
Item tillbiuder Lars Månsson att inlössa the otta mehlingar han af sin odhel här till brukat hafwer, eller uplåtha dehm hwem honom hälst behagar.

8.
Her Mårten kyrkioherden låther upbiudha Åsen [Giängzahz gården] förste gången.

9.
Måns Eriksson i Mo, lather upbiudha half Moo andre gången.

10.
Hans Eriksson i Grenås, låther upbiudha bem:te Grönnåås till näste arfunigar tridie gången att inlöössa och säter nu i rätten 27½ Rd:r, 2½ Rd:r tager sohnen Tage Månsson.


Föregående protokoll    -     Upp    -     Nästa protokoll

tillbaka