Anders Jonsson i Edhe       Pehr Ericksson i Sickååss
Christopher Larsson i Låråss     Christian Pedhersson i Wijken
Jon Larsson i Solbergh       Erick Jonsson i Jonssgårdh
Erick Påhlsson i Tullssåås     Oluf Ericksson i Edhe
Pehr Andersson i Grelssgård     Matthes Andersson i Fagherdal
Jöns Danielsson i Tullssaas     Pehr Rafwelsson i Låråss

1.
Samma dato angaf lähnzmannen Måns Anderson ratione officij een högmåhlz saack i rätta, huruledes såsom een ogifft ryttare Anders Pederson be:dh, under ryttmestare wälb:d Gärffälts [Bärfältz] compagnije hafwer besofwet en ogifft giäntha Elin Mårtensdotter i Öhn och Ströms sochn /: widh nampn :/ och sedhan genom sin oloflige beblandelse en kortt tijd der effter aflat barn tilsammans, som nu omgifwes och i roop och rychte kommet ähr, det be:te konna, samma sitt foster lijf:et strax effter födelssen afhändt hafwer.

2.
Först framkallade befallningzman ryttaren Anders Pederson sampt honom åthsporde, om han rätta fadheren till barnet war. Swarandes här till ja. Eller om han någon annan kunde framwijsa, hwar till han neekade.

3.
I lijka måtto framställtes konan Elin Mårtensdotter, och wart granneligen af rätten ahnfrågat, om förbe:te ryttare medh henne lähgersmähl haft hafwer, sampt tillspordes hwad tijdh gerningen giordes? Der till konan swarade, om wårfrutijdh nästförlijdne åhr dhet händt wara. Befallningzman tillfrågade konan ytterligare, om ryttaren hafwer lofwat henne echtenskap, när derras oloflige beblandelse först skiedde, hwar till hon swarade ja. Sammaledes tilltaltes ryttaren om han medh henne hafwer samtyckt echtenskapz förbund, her emot sin mening sålunda opteckte, det hans sinnelag altijdh så warit hafwer. Sedermera frågade befallningzmannen förbetörde ryttare, om han hafwer tillhållet konan sig uppenbara, det hon hafwandes war? Swarade ryttaren, henne både munteligen medh onde och gode, här om tillfrågat hafwa; men aldeles för honom neekat, seyandes sig ey hafwandes wara.

4.
Framkallades konans näste-grannqwinna, hustro Gunilla [Gunnil], Nilses i Bredgård, och henne af rätten tillfrågades om hon uthi denne saacken någon wethskap hade? Swarade sig wäl kunna förståå, det konan hafwandes war, och be:te hustro bekiende, det hon om een söndaghz affton hafwer kommet till henne, tå hon först blef siuck och förmante henne bidia Gudh till hielp, och der medh hafwer förbe:te hustro begifwit sig heem igeen.

5.
Hernäst framhades hustro Margareta, Erik Anderssons i Öhn, som och näste grannqwinnan war, och sammaledes henne granneligen tillspordes, om hon och någon wethskap hade till ofwanbe:de saacks beskaffenheet? Så föregaf be:te hustro att hon förbe:te söndaghz affton, effter sin grannhustros der ifrån borttgående, wara in kommen och strax fick see, det konan stodh för ett sätte på knää, förmannandes henne sättia sigh neder, på dhet hon ey skulle fara illa ty hon förstodh wäl hennes födelse tijdh war när för handen, tillbödh sigh förden skuldh willia der hoos wara tillstädes, och dem behielpelig; Så emädhan ingen henne här om annmodade tog h. fördenskuld strax sitt afträdande heem i sitt huus, dätt hon medh aflagdom edh wittnade.

6.
Frågades ofwanbe:te hustror hwarföre dhe icke oppenbarade sådant för konans föräldrar; emädan dhe förstodo henne hafwandes wara? Swarades af dhem att modern kunde see och förmärckia dhet så wäl som dhe, dock för gransämmio och owillia skuld föräldrarna här om icke tilltallte.

7.
Wijdare tilltalte befallningzman nog be:te kona medh förmaning, hwarföre hon icke tillförenne, såsom ock uthi sielfa födelze tijdhen, dätta bekiännde för sine föräldrar, el:r nährwarande slächtingar? Föregifwandes sitt oförståndh ey bätre waret hafwer, uthan förwender sådant skedde af dhe bemödninger bärande och lyftande, der medh hon gaf tillkiänna sigh hafwa hemdraget swåra och tunga skaflaas, til creaturens födho, och der af sin siuckdom bekommet. Dätta hon alt framgeent för dem bekiänt hafr.
    Berättade konans föräldrar, broder och broders hustro, sampt hennes fadherbroder Göran Andersson i Öhn, som tillstädes woro, samma gången om söndagz natten nähr fostret föddes, att dhe icke förstodho el:r afwijste när barnet blef föddt. Hälst medhan dhe ey annat kunde förnimma, ähn siukdommen förorsakades af berörde förhafwande. Tilståår faderbrodern Jöran Anderson det han hafwer kommit till henne medh tillfrågan huru det tillstod, antingen länder dhet till lijfwet eller dööden? Så swarade hon: Jagh förmenar migh wäl komma till min hälsa igen, der medh gick hon på dörren.

8.
Befallningzman förhölt konan, medh all som största alfwarsamheet, att oppenbara antingen fostret uthi födelsen war medh liifwet eller ey? Här till hon swarade sig ey afwetta om fostret uthi födelssen eller effter, lijfwet hade behållet. Befallningzman frågade henne åther, hwar hon sedan effter födelsen nederlade fostret, föregaff så att hon lade dhet i sängen, hoos sig samma natten, under bolsteret wedh wäggen, in till andre aftonen kom. Tå opsteg hon af sängen, nähr gårdzfolcket woro alle af stugun uthgångne tagandes barnet i skiötet och bar dhet uthi een kammare, sampt nederlade dhet uthi ett trågh, och öfwertechte der på ett annat, hwarest fostret blef liggiandes uthi siex dyghn för än hon dätta bekiände för sin moder.

9.
Sijdst tillfrågade befallningzman samptelige allmogen, om dhe hafwa hördt sigh förelääsas eller förkunnas, Kongel: Maij:tz, wår alldra nådigeste konunghz och herres, glorwördigh och höglofligh i åminnelse, Sal. Konungh Carl Gustaffz uthgångne nådige placat om barnamordhz last och syndz påfölliande lijfz-straff. Swarade allmogen eenhälleligen, be:te placat både å predickio-stolarne och tinghen wara publicerat, och derhoos oss förmant, wåre barn och legofolck ställa till åthwarningh, att sigh för een sådan grof syndhz-beträddande wachtom.

10.
Så emädan offtabe:te kona wijste sigh hafwande wara, och det som för är sagdt; icke bekiändt, eller uppenbarat sine föräldrar släecht, och några mer, uthan söckt ensligheet wijdh födelzen, och effter födelssen lagdt fosteret å löhn. Doch ehuru wäl hon låther sigh denne bedrifne last, hårdt till hiertat gåå, och nu der öfwer drager stoor ånger och ruelse, kan lijckwäl den nedrighe rätten icke befrija hennes lijf, uthan dömbde henne skyldigh dööden werd wara, effter Sweriges lagh Högmål: B:LL: 2 capt; Och Kongel: Maij:tz glor-wördigh sampt höglofligh i åminnelse Sal: Konungh Carl Gustaffz uthgångne nådige resolution och edict, om barne mordh och dess syndz föröfwande hårda lijfzstraff, å dato Stockholm den 23 februari a:o 1655.

11.
Befallningzmannen effterfrågade om inge sacker woro å nästförrige hållne laga tingh, af lähnzmannen Måns Andersson förtegade. Så föregafs aff kyrckioherden wäl:de Hr Erik, det Karin Olofsdotter i Ede hafwer berycktat Pål Perssons hustro ibidem, att hon skulle omgeenge hafft medh een ryttare, hwilcken saack henne ey kunde öfwertygas, uthan konan Karin Olufzdotter måste taga sine ordh tillbackas, och bekienna dhem wara af intet werde. Blifwer altså lähnzman Måns Andersson för denne saackens undandöljande saackfälldt till 40 m:r effter det 12 cap: Tiuf:B:LL.

12.
Blef af rätten afsagdt, det en syyn och rådhgångh nu nästkommande wårdagh hållas skall, emillan lähnzman Måns Andersson i Ede på den ena sijdhan, och Sven Olufsson ibidem på dhen andra. Till samma prof förordnades Erik Nilsson i Åsen, medh sigh tagandes fem andre tolfmän, som jorden besee och upmätta kunna.

13.
Hustro Britta [Bergita] Eriksdotter i Sikås kiärade till sin styfson Jon Olofsson ibidem, om någon fördeel som hon förmeent sigh uthi be:te gårdh hafwa att fodra. Fans fördenskuld af rätten skiäligit, att förbe:te Jon Olufsson gifwer h: Bergita Erickssdotter allenast en tunna korn, förmedelst gårdsens ringa tunsädhe och sedan der effter warda åthskillde, när dätta blifwer betallt.

14.
Anders Eriksson i Sikås fodrade på sin faders wägnar fyra Rd:r godwillie penninger, för sin broder Per Andersson, hwilcken för en tijdh sedan uthgick till soldath, effter låtandes sin fadher be:te 4 Rd:r wedh sin afreessa. Tillsades fördehskuld wederböranderne af rätten, samma skuld wedh anfodran att betalla.

15.
Erik Olofsson, finne, opbiuder Erik Perssons hemman i Jonsgård tridie gången, för hwilket han femtijo och en Rd:r gifwet hafwer.

16.
Samma dato ahnpræsenterade ehrligh och beskiedelige danneman Erik Olofsson, ett lagbudit och -ståndet kiöpebref der medh bewijsandes sigh lagligen hafwa kiöpt Jonsgården af Erik Persson ibidem; Och nu derföre lefwererat aldra först till hans åthskillige creditorer fyratijo Rd:r såssom och gifwet för ett geenlagdt pantegodz och åckerstyckie kallat Brosved [Brodswedh] elofwa Rd:r, blifwer altså summan femtijo och en Rd:r, hwilcket kiöpebrefwet och medh fölliande specification bredare uthwijsar. Så emädan den förste penningh medh den sijdste richtigit contenterat ähr, hwar före dömbde jagh medh nämbd:n dätta kiöp ståå och icke återgåå wedh laga plicht.