Hammerdals tingslags Dombok 1678 Ht
(Källa: Jämtlands domsagas domböcker 1678 -1680 , vol. AI:8, sid. 106 v - 111. ÖLA)
Anno 1678 den 22 Novembris, höltz laga tingh i Hammerdahl, närwarandes cronones befallningsman wälb:de Jonas Flodin och nämbden.

Peer Raphelsson i Loråås        Jöns Erichsson i Sijkås
Christen Persson i Wijken         Erich Samuelsson i Huxåås
Joen Pärsson i Biörnsgård         Pehr Danielsson i Ströhm
Pehr Christensson i Solbergh         Erich Olufsso i Öön
Joen Olufsson i Hallen         Anders Erichsson i Wallen
Erich Nilsson i Näset         Daniel Andersson i Edhe

1.
Daniel Andersson i Edhe aflade sin nämbdemans eedh.

2.
Lappkohnan Märit Andersdotter som å sidste laga ting d. 7 januarij 1678 angafz hafwa hafft olåfligt omgengie medh sin swåger Stöör Jon Nilsson en gifft persson, och aflat med honom barn, hwilket skal wara förgångit. Nu ähr hwarken förste angifwaren Nils Andersson lapp eller Stöör Jon Nilsson tilstedes, uthan hålle sigh undan i fiället, och ingen af lapparne ähr nu fram kombne. Denne Nils Andersson hafwer förledin millest böndagen warit til Ströms kyrckia och ingen af Ströms boerne hafwa honom fast tagit, hwarföre af rätten nu ponerades dhe skaffa Nils Andersson tilstedes til Januarij månad nästkommande, sampt Skohl Nilss folk, dher denne hafwer til hållit i lappmarcken; wid laga plicht tilgiörandes.
[forts; se nedan, den 25 november]

3.
Ländzman Christiern Andersson fordrar af Sven Stensson i Skarpås 6 åhrs ränta af ¼ röök i Skarpås som brister på hanss länssmans frijheet efter Jacob Jacobsson Schermans uthreckningh d. 16 Jan. 1678. 3 d:r 2. 9. th:r som belöper för 6 åhr 18 d:r 14 öre 6 th:r Sölf:r m:t hwilken ¼ röök i cronans jordabook för ½ tunnl:d opförd ähr, och åboenden opå ländzmans fordran det eij uthgifwit, hwarföre erkände rätten Swen Steensson förplichtat desse resterande 18. 14. 6 Sm:t betahla, och dher åboenden utlagorne erlägger åhrl. effterlåtes hann det bruka.

4.
Sven Stensson i Skarpås kiärade til Pehr Månsson i Ede by, effter 6 åhrs skinskat à 3 öre Sm:t sedan 1664 och til 1670. Noch 7 åhrs skatt sedan 1670 då fördubblingen skedde à 6 öre Sm:t blifwer tilhopa 1 d:r 28 öre Sm:t hwilka p:g:r Pehr Månsson hafwer opfordrat som han eij ähr berättigat til, hwarföre erkännes han förplichtat desse 1 d:r 28 öre Sm:t restituera.

5.
Nils Anderssons hemman Ede [på Högen] 2 tunl:d som ländzman Christier Andersson hafwer kiöpt för 36 Rd:r opbödz tridie gången.

6.
Dhe 3:ne mählingar åker ländzman Christier Andersson påkiärer tilhöra under det hemman han haar kiöpt af Nils Andersson, och dhe sama 3 mählingar ähr wordne brukade under Jon Nilssons hemman i Edhe, uthi een lången tijdh, hwilken beropar sigh på uhrminnes häfd wara åkommin effter Nils Andersson dhen icke på 60 åhrs tijdh haf:r dher å klandrat, detta opskötz til widare ransakningh, att å nästa tingh framskaffa gambla män som dess beskaffenheet kunna afwetta.

7.
H. Brita Clemetz dotter ifrån Västerbotten opwijser i rätten ehrewörd. probstens i Bygdeå wördigh och wällärde H:r Lars Burmans och läns- och tolfmäns attestatum af den 19 julij 1677, dherutinnan om hennes förehållande bewijses hafwa hafft lönske läije med ländzman Christiern Andersson och derföre bägge lagl. plichtat den 26 Novemb. 1664; praetenderandes först för barnetz opforstringh för dhe 4 åhren, sedan dhe 35 d:r Km:t Christiern Andersson skulle til förlijkningh henne hafwa tilsagt för tingsrätten, hwartil Christiern nekar, henne aldrig någon förlijkningh tilsagdt, uthan \ någon tijd dher effter han hafwer lagligen plichtat, ähr / sedermehra blifwen öfwertalter af sin broder Moses Andersson som andre goda wänner att låfwa henne ett för alt 35 d:r af den giäld han dher i orten kunde hafwa uthståendes, hwilken han eij hafwer blifwit mächtigh, som ländzman Olof Carlsson Burmans attest af dato Skellefteå [Skiälleffte] 5 Martij 1666 \ som ehrwörd. probstens af 19 Julij 1677 / uthwijsar; derföre blifwin förorsakadt begifwa sigh hijt på denna orten at lagl. honom sökia.
Såsom ländzman Christiern Andersson nekar inständigt eij någon annan förlijkningh hafwa uthfäst, än til barnetz opforstrande desse 35 dr Km:tt hwarföre finner rätten skiähligt att Christiern desse 35 d:r Km:tt genast erlägger, och för det hon så länge hafwer dhem mistat och fororsakat resa dher effter, skal Christiern effter rättens moderation erläggia betala 15 d:r Km:tt blifwer summan 50 d:r Km:tt och Christiern sökie sine creditorer sielf i Wästerbottn, det bäst han kan och gitter.

(8)
Sven Stensson i Skarpås pålades tilställa Hemming Persson i Sikås 6 ort för dhe 3 hästar han förleden 21 Junij hafwer bortrymbd ifrån ryttmest:n Hans Starkz compagnie, derföre Hemingh haf:r måst legdt häst båth at föra pagagierne (?) på til Krokom och skaffat båten tilbaka til Brunflo [Brundflod] igen.

(9) 8
Sal. Anders Perssons hemman i Solberg opbödz förste gången pantsatt för 40 Rd:r til Per Persson och hanss medarfwinge Lars Olofsson wederkänd til återlösen.

(10)
Christen Persson i Viken fullmechtig å Hemming Gislessons wäg:r kiärade effter ett ihielrijdit stoo som h:s Excell:s H:r generalens stallmester Erich Larsson förderfwat; förmehnar det Hans Jonsson i Lorås, som nu frånwarande ähr; skulle warit orsaken, effter der war hans dygn och icke någon häst framskaffat. Denne ska citeras til näste laga tingh, att sigh her på förklara.

(11)
Kyrckioherden wyrd. H:r Erik Hedsander beswärade sig öfwer ländzman Christiern Andersson hafwa tagit ett stod af sal. Per Olofssons änckia i Fyrås til sin betahlningh, men icke honom tilstält som prarferentzen hade och tilsäijelsse af aganden [?] på samma stod. Pehr Olufsons änkia eij ähr tilstedes, uthan skal citeras til näste tingh.

Den 23 Novembris 1678.

1.
Finnen Erik Jonsson framwiste hanst excell:s gouverneurens och generalens högwelborne H:r Carl Sparres bref de dato Frösön 7 febr: A:o 1666 lydande, att Isak Persson, Anders Olofsson och denne Erich Jonsson effterlåtes nedersättia sigh på Ringvattnet [Rinwattn] skogh och Flåsjön, cronones afradzland; Flåsiön ähr belägit ifrån bohlbyen Strand 2 nya mijhl \ men Grelsgårdz Jonsgård och Gärdes männerne beswära draga afradz skatten af Flåsiö skogn / Rinnwattn ähr belägit Äspnäs 1½ ny mijhl. Hwilke altsedan hafwa sutit oskattlagde.

2.
Per Olofsson finne på Hillsand opwijste H:r exce:ll gouv:s och generalens bref af dato Holm d. 19 apr. 1672; som finnarne Johan Olofsson och Per Larsson hafwa uthwärckat, som dher några åhr på torp ställe Hillesand sutit, som belägit ähr ifrån näste bohlbyn Äspnäs 2 nya mijhl försäkrandes dhem att niuta 3 åhrs frijheet, men sedan wara förplichtat att skatta för ¼ mantahl, hwilket torpställe dhe ifrån 1672 oskattlagdt hafwa brukat.
Det tridie brefwet, hafwer Göran Matsson på Opwatne (Renån ?) sigh uthwärckat af samma beskaffenheet som det förra, på Hillesand, hwilket Opwatne torpställe Jacob Göransson haar ifrån A:o 1672 brukat, och intet skatläggia låtit. 5 bönder i Öhn sigh beswära hafwa afradz taxan i 4 åhrs tijdh \ måst uthgiöra / och finarna tränght dhem derifrån och brukat fiskie, som allenast ähr från bohlbyn belägit 1½ ny mijhl.

Den 25 Novembris 1678

Närwarande cronans befall:n wälb:d Flodin

Jöns Erichsson i Sijkåås,         Pehr Raphaelsson i Looråås,
Joen Olufsson i Hallen,         Jon Persson i Biörnsgård,
Daniel Andersson i Ede,         Lars Olufsson i Sijkåås,

Dato. Examinerades Clemet Nilsson, Skohl Nilssens son som broder ähr til Stöör Jon Nilsson, effter alfwarsam förmahningh bekiände, det Märit hafwer blifwit hafwande på bygden i Oviken af en dragoun; när han wårfrudags tijdh hafwer begifwit sigh til fiället och skulle taga tienst af sin fadher Schol Nilss be:d när han förnam det Märit war bukot eller hafwande, hafwer han kiördt henne ifrån sigh, och Jon Nilsson haar alltid stedze blifwit hemma hoos fadren, medan denne Märit haar warit på bygden, föregifwer wara ett afwundz taal af Nils Andersson uthkommit, för det hon icke skulle för några åhr sedan tagit Nils Anderssons saak på sigh, att wara barna fadren til henst (?) barn som ligende (?) han för några åhr lappkohna ( lucka ) dotter, hwilken derföre saakfeltr bleff för eenfalt hoor.

Stöör Jon Nilsson oppå rättens tilfrågan nekar aldeles hafwa hafft beställa med Märit Anders d:r mycket mindre aflat med henne barn, uthan när som hon haar warit på bygden uthi Owijken och der gick gård emillan at sökia sitt oppehälle, ähr hon blifwin hafwande, när hon wårfrudags tijd 1675 kom heem til fiälls, haar hon wehlat taga tienst hoos Jon Nilss fader Schol Nilss be:d, då han märckte Märit wara hafwande, hafwer han kiördt henne ifrån sigh.
Men imidlertijd förblifwit hoos Jon Nilsson uti fiske wattn på en månadz tijdh, hafwer det händt sigh att Märit hafwer huggit och burit en stock \ at läggia på elden / dher af haf:r barnet förgåttz, och det födt uti Printz Jons Gunnills, som tiente hoos Swen Danielsson och Märit Nilsdotters närwaro, hwilka eij ähre tilstedes, hwarken Nils Andersson som hafwer kommit detta rychte uth. Brodern Clemet Nilsson caverade för Jon Nilsson at wara tilstedes til tretton dags tijdh, så lagandes att Nils Andersson kan framkomma.

Den 28 Decembris 1678.

Effterskickades lapp pigan Gunnilla Jonsdotter til Frösö länssmansgård Stocke, och examinerades uthi befallningsmans wälb:de Jonas Flodins närwaro hwad henne witterligit woro om det foster Märit Nilss Andersdotter hafwer födt i lappmarcken. Då bekände hon icke warit tilstädes uthan A:o 1675 wid pass pinges helgs tijdh hafwer denne Märit Nilsdotter blifwit om affton siuker, då bedit Gunnilla skulle geeta reenarna om natten, när hon om mårgon kom tilbaka, hafwer hennes brors hustru Märit Nilsdotter sagdt för sigh, det Märit hafwer födt barn i natt, hwilket hon eij wille troo, begärandes få det see, när henne framwistes hade dhet allenast skapnad till barn, och intet något lijff, uthan Märit lade dhet i een hoo, och begrof uthi een backe. Gunnilas brorss hustru Märit Nilssd:r tillhåller i Oviken som war tilstädes om natten när hon födde barnet, barnefadern berättar Gunilla hafwa hördt, det een ryttare ifrån Owijken skulle wara, hwad han heter weet hon icke. Om detta hade hon inte mera att berätta.


Föregående protokoll    -     Upp    -     Nästa protokoll

tillbaka