Utan vatten - inget liv...

I närheten av varje fäbodställe fanns alltid en kallkälla eller ett källflöde. Vatten behövdes inte bara som dryck åt djur och människor, och till tvätt och skurning. Mjölken måste snabbt kylas ner för att inte surna i sommarvärmen, därför grävde man ur en källa och satte ner mjölkkrukorna direkt i den. Så är fallet med Ruvbuans närmaste kallkälla (se bild ovan). Tyvärr flödar inte denna källa hela året - efter en torr sommar kan den sina helt! Då får man gå till andra ställen och hämta vatten. En bit in på 1900-talet grävdes dock en brunn bakom fäbodstugan för att underlätta vattenhämtningen.

En "riktig" kallkälla påverkas inte av regn och snösmältning. Den flödar lika mycket (eller litet) året om, och den fryser inte till under vintern (men ibland kan den täckas av snön). I närheten av Ruven finns vid landsvägen ett område med flera små kallkällor - varav en som rinner upp i kanten av vägdiket! Vattnet samlas i de båda dikena och rinner sen bort genom skogen. Se fler bilder här.

Längre bort finns ett större, och mer lättillgängligt källflöde. Det kallas vôtte-låa och har i alla tider använts av byborna längs vägen. Den har också gett namn åt bäcken som leder bort vattnet - Kallkällbäcken. En skylt har satts upp intill vägen, där finns också muggar om man bara vill stanna till och släcka törsten på plats. Se fler bilder här.

"En källa (kallkälla) är ett koncentrerat utflöde av grundvatten ur jord eller berg och som vanligen bildar en liten vattensamling med avrinning." (Definition av källa enligt Källakademin).

Läs mera på Källakademiens hemsida.