Erich Samuelsson i Höxåssen           Peder Chrestiersson i Sohlbergh
Abram Abramsson i Jonsgård           Daniell Andersson i Edhe
Erich Olufsson i Öhn           Hanss Jonsson i Loråhs
Joon Olsson i Hallen           Peder Swänsson på Åssen
Anders Ersson i Wallen           Erich Olsson i Ede
Erich Jöransson i Tullingzåhs           Oluff Ersson i Sijkåhs

1.
Dato publicerades förr specificerade placater.

2.
Erik Olofsson i Ede angafs hafwa berättat sigh för några åhr sedan fått om sommaren een älgz kalff widh Tannsjön liggiande, och eij wettat om hundarne honom till dödz bijtit eller sielf störtt, och att älgzkohn warit der hoos, som dragon Hemming Rumor berättar sigh tilijka medh länssman Anders Olsson hört af honom säijas, men icke alt een gångh, huarföre han sigh förklarade som föllier; Att 1681 om wåren war hans son Olof och grannens Per Månssons pojke, Johan Torstensson, att fiskia i Tansiön och wid dee wore uth på siöön att optaga sina näth, hörde dee hundarne skälla på landet, huarföre söchte Oluf dijth och fann dem skälla på een dödh elgz kalf, den han togh och flådde: oppwijsandes nu skinnet, som war lijtet och nyss framkommen, seendes intet des moder. Sonen Oluf, nu om sina tiugu åhr föregifwer äfwen så, och derhoos att älgens fiätt och fählar syntes der, men intet hon: wettandes intet om kalfwen sielf störtt eller hundarne honom ihählbititt. Skinnet besågz och fans huarken skuttit eller rijfwit, förmeenandes att han haar bortluppit enär han hörde och såg folck komma: berättandes att kalfwen war nyss kalfwat: Säijandes sigh med tryggan edh kunna sin giorde relation besanna. Så wida Erich Olssons son Oluff intet kan öfwerbewijsas hafwa älgzkalfwen dödat heller älgzkoon sedt, och myckit mindre henne skutitt, eij heller kan på kalfskinnet skönias och sees något skått heller af hundar rifwit; Altför den skulld kan Rätten intet dömma honom till något straff, så frambt ingen oplyssningh af des stallbroder Johan Torstenson som tienar i Lit kan framdelles ehrnås.

3.
Abraham Abrahamsson i Jonsgård beswärade sigh öfwer Erik Göransson i Tullingsås medelst ett och ett halfft tunland jordh som kallas Brosved [broors swedh] pantsatt för 28 dal:r Sm:tt som af ålder lydt och legat under Jonsgård, och lijka wäll skatten quaarstående: anhållandes att den må läggias under förra bohlstaden igen, huar till swarades, att samma jordepartt icke någhot skattegodz är utan af gårdzsens förland oprydiat, och af Per Eriksson i Jonsgårdh d. 19 Martij A:o 1654 sålt till Abraham Carlsson för 10 Rd:r, att behålla för sigh och dee sina, och ingen rättigheet der af giöra, utan den som på hufwudgodzet så heereffter som förr, men om det skulle försällias, så skall dhet biudas den som sitter på hufwudgodzet, som skriftten bem:tte dato uthwijsser, huilken jordepartt sahl. comminister herr Matthias Medenius medelst sythningzlöön och rätt förberörde Abram Carllsson bekom och des änkia d. 25 Octobris 1674 den samma till Erich Jöranson såldt för tolf Richzdal. utan tilliggiande låtter och lunder. Uti under lagmans Johan Larssons Nerbelij dombreef d. 27 November 1669 fins, att Abram skulle åhrligen gifwa till Jonsgårdh 4½ ort till chronones uthlaghor. Abram Abramsson opwiste sitt köpebreef på Jonsgården af d. 30 Martij 1681: lydandes ibland annat, att hemmannet war sålt med des widh hängiande lunder för 36 Richzdal:r.
    Alldenstundh Broorswedh är belägit på Jonsgårdz äghor, och Anno 1654 d. 19 Martij bortsåld för 18 Rd:r och sedermeera 1674 d. 25 October för tolff Richzdal.; Altså til wnderdånigst och hörsambt föllie aff Kongl. Maij:ttz jordeplacater 1672 och 1677 om skattskyldigh jordz dehlning lägges dhet till förre bohlstad Jonsgårdh igen, och effter Kongl. Maij:ttz resolution A:o 1685 skall Abram Abramsson dhet inlösa för 12 Rd:r aff Erich Jöransson.

4.
Dragon Hemming Danielsson Rumor angaf sigh förledne feijgde gått tredie man för Måns Eriksson i Mo och Per [Peder] Svensson på Åsen, och hafwer der på fordra 36 dal. Kopp.mynt. Rp. Att dee legde först för sigh Måns Mårtensson som dödde, och sedan i des ställe Jon Danielsson och låfwade honom 24 Richzdal. och een halfftunna korn till hans fader, som dee strax fullgiorde. Joon Danielsson bekänner sigh få 24 Rd; och att Måns låfwade derhoos tuå tunnor korn och icke meer än een half lefwereratt, och bem:tte 24 Rd:r förutan trediemans lönen, huar till Måns och Peder neka. Partterne beropade sigh på nämbdeman Peder Chrestiersson i Solberg som berättade sigh höra Måns låfwa Joon 24 Rd dhem han och strax fick och tuå tunnor korn af bägge till Joons fader hörandes ingendera nämbna och afftala om någon tridiemanslöhn. Joon Danielsson öfwertallade sedan sin broder Hemming att gå i sitt ställe. Månss låfwar betalla till Joons fader, een halfftunna korn och Peder Swänson sammalledes een tunna korn.
    Så wida Månss Ersson intet kan öfwertygas hafwa låfwat Joon Danielson för dhet han skulle gå tredieman för sigh och Pehr Swänson på Åssen meera än 24 Rd. a 6 m:k Srm:tt som han strax bekom och tuå tunnor korn till des fader, huar å allenast Månss een halfftunna lefwererat, huarföre kan rätten intet påläggia Månss Ersson och Peder Swänson att betala Hemming Danielsson som sedan uthgick i sin broders ställe des prætenderade 36 dal. kopparmynt på trediemanslönen, utan söke han sin broder Joon som han kan, doch skall Månss Ersson till dheras fader Daniel Olofsson betalla resterande halfftunna korn, och Peder Swänsson i lijka måtto een tunna dito.

5.
Per Christiansson [Peder Chrestiersson] i Grenås angaf Olof Persson i Hallen in novembro sidstledne tagit tuå sexdalers plåthar på handen på een brännwijnspanna, som han andra daghen skulle till sigh föra, dhet han icke giorde, utan den samma till Pål Andersson i Gisselås försålde. Rp att han tillstår sigh få aff Peder 12 dal. koppm:tt på brännwijnspannan, och enär han skulle henne dijtföra, sade Påhl, att Pehr lärer honom intet gifwa fullt nöije derföre, och dy sållde han till Påhl, pannan.
    Så wijda Oluff Pedersson tillstår sigh aff Peder Chrestierson länt och tagit tuå sex dalersplåthar och låfwat honom sin brännwijns panna försällia och dagen effter den lefwerera, dhet han intet hållit hafwer, utan pannan såldt till Påhl Andersson i Gisslegård [!]; Altså finner rätten skiähligt att Oloff Peersson skall effter 14:de capitlett köpmålabalken stadzlagen plichta med sina 3 mk:r för dhet han tuänne ett såldt haf:r och effter samma capittels inneholdh behåller Peder Chrestiersson pannan effter träffat kiöp medh Påhl Andersson.

6.
Dragon Petter Nohrfält beswärade sigh öfwer Jöns Arvidsson och Jöns Jonsson i Öhn, för dhet dee intet förledne höst wellat hielpa honom öfuer sundet hemåth. Rp; att dee bundo ihop een lijten flåtta som illa kunde bära 2ne persohner och stodh wattn mitt på behnen aff dhem, och intet wille dragon föllia dhem, eij heller badh han dem komma tillbaka och intet heller kunde flåtten bära fleera och een kunde intet hielpa den tillbaka, efftersom allenast een waak der war, och strömen lågh på eena sijdan, hade dee fölgdtz tilbaka så hade han äntå icke kommit öfwer: warandes tolfmännen och effter som måtte blifwa i Tullingsås [Tullgåss] öfwer natten, dijth och actor och så gick. Han berättar flåtten wara elack och intet kunde bära meer än tuå perssohner, och att een kunde den samma icke medelst strömmen bringa tilbaka, och dy gick hann till bydz, och desse giorde anstalt att een båth skötz uth om morghonen huar opå Nohrfält och tolfman Erik Olofsson fölgde öf:r sundet: warandes altså Jöns Arfwedson och Jöns Jonsson i dhet målet intet straffwärdighe.

7.
Per Hemmingsson i Görvik kärade till sin broder Jon Hemmingsson som brukat fadershemmanet ib:m aff 2 1/3 tunlandh tillhopa, huilket dem båda intet föda kan, och Joon intet mächtigh dhet allena häfda och des uthskylder betalla och befruchtar att hemmanet blifwer ödhe, begärandes tillståndh dhet att sällia: hafwandes gifwit Joon 20 richzdal. för sin anpart, som sedan blef ryggiat, och allenast igenfått 10 richzdal. der till medh hafwer Peder uthlöst sin syster Sara med 7 R:d etc. - Huar emoth exciperades sålledes, att han haar lefwereratt tijo R:d specie och för tree åhr sedan nijo dal. kopp.m:tt, men Peder föregifwer sig allenast fått 6 dal. kopp.m:tt. Joon berättar sigh taga af Erik Olofsson i Ede nijo dal. k:r m:tt och dem till Pehr lefrera i herr Pehrs Gestrini gårdh, då ingen meera än dee båda, woro tillstädes. Erich Olsson berättar Joon af sigh få 9 dal. wettandes intet huru lefwereringhen skedde. Peder sägher sig eij fått mehra än sex dal. kopp.m:tt. Sedan haar Joon till Erik Månsson på Åsen betalt på Peders wägnar tree richzdal. som Peder tillstår och femb R:d:r fordrar Erich ännu, dem Pehr sägher sigh skyldigh wara. Peder är skyldigh Erik Göransson i Tullingsås femb R:d för huilka han känner Joon godh. Hans Eriksson i Grenås haar och af Peder fodra 2½ R:d som och känner Joon derföre godh. Under deras action angafs, dem wara skyldigh een post penningar för och på 1681 åhrs saaköhren, huar med ingen längre dilation kan gifuas, som består effter sochnskrifwarens angifwande af 52 d. 23: 16 p:r Sm:tt, huar emooot dhe intet säija kunde;
    Altså wärderade nämbden berörde hemman aff 2 1/3 tunland effter landzens gångh á 18 R:d á 6 m:k Sm:tt. Facit 63 dal. Sm:tt huar utaf saaköhren drages, och altså blifwer behållit 10 d: 8: 8: Sm:tt huraff 2ne gamble syskon som intet uthlöste äre, böhre hafwa 7 dal: 16 öre Sm:tt. Pål Hansson i Håxås uthlät sigh willia ofwanbem:tt hemman effter werderingh köpa, och uth fästade, morgondagen willia der på lefwerera 30 dal. Silf.m:tt för huilka Daniel Andersson i Ede caverade, och resten på saak öhren som är 22 dal. 23: 16 p. Sm:tt låfwar han nästkommande Karin-mässa betala och clarera. Gamble syskonen skall han och emottaga och försöria emooth deras arfsrätt i hemmanet: förbehållandes dem och des fränder dhet inlösa på tree åhr, som 27 cap. tingmåhlabalken dicterer och biuder.

8.
Pastor loci wyrdige Herr Jonas Sahlijn, regementtz pastor Herr Peder Gestrinius och leuttnant Anders Curi, inlade skriffteligh klagemåhl emot åthskillige unga drängiar och pijghor som förledne höst skola gifwit folk ökenambn, och enär een ibland dem Anna Persdotter ifrå Lit sochn och Hökbäck by aff pastor loci blifwit der om tiltalt, skall hon kommande om een söndagz affton heem sagt för sina leeksystrar, att så wida hon kallas brudh will prästen gifwa eller lähna henne cronan: gåendes samma affton i leekstufwan med full dantz och språngh: brytandes upp een ährlig mans huus i hans och des hustrus frånwaru som sträfwar emooth Kongl. förordningh och all redeligheet. Sedan göra dee och sigh manfolkz naturs redskap och öfwerflögd een pojke der med som een mann och quinna som Kerstin Edfastsdotter ifrå Aspås sochn och Ren weet betyga, med huad mehra som dee under ransakninghenn willia producera och bewijsa, huarföre togz saken före. Nembl:
    Pojken Anders Månsson ifrå Åsen på sitt ellofte åår, examinerades och bekände såsom först, att Erik Olofssons i Ede, Daniel benembd förledne sommar för honom sagt, att Daniel Andersson i Ede heter och kallas Propheten, och Olof Stensson ib:m Kampen, Jon Eriksson i Grubbgården kallas Brådd, och af Olof Botvidsson, Daniell Andersons drängh hört, dhet Per Månsson i Ede nämbnes Linkhussen. Daniell hafwer och kallat Daniell Andersons son Anders, Herr Anders. Item af Erich Olssons söner i Ede, Oluf, Hemming och Daniell, att Herr Per Gestrini hustru kallas Steengräfwa och Bugådz. Daniell haar och kallat Peder Månssons hustru, Ingeborg, Blodkamssen.
    Daniel Eriksson ifrå Ede om sina fiortton åår förehöltz Anders Månssons relation, att han kallat Daniell Andersson Prophet, der till han nekade, och Anders som förr berättade, sedan att Oloff Steenson kallas Kampen. Rp; att Daniell Anderssons drängh Oluff Bothwedson dhet för sigh sagt. 3. Joon Ersson för Brådde. Rp nekar sigh det sagt, doch berättar, att han aff ungdomen dhet nambnet hafft, men Olof Bothwedsson kallat honom Knufweren. 4. Nekar sig kallat herr Peders hustru Steengräfwa och Bugåtz. 5. Item Daniell Anderssons sonn Herr Anders. 6. Peder Månssons hustru, Blodkamsa: tillståendes sig sagt, att Pastoris dotter Maria kallas Sählakrook och Skackellträ och Herr Peder Gestrinius, Sijsselskijthen: föregifwandes sin fader kommande ifrå prästgården sagt sig der höra Marias och herr Pehrs öknambn. Item att Olof Bothwedson kallat Pastoren Godgubben.
    Hemming Ersson nekar sigh huarken kallat herr Pehrs hustru Steengräfwa och Bugåtz, heller hört henne fått dhet nambnet. Oloff säger sigh intett wetta af någras öknambn, utan af sin broder, Daniell hört, att herr Pehr kallas Strandstryckell, dhet Daniel tilstår sig sagt effter Kerstin Botvidsdotters tahl. Deras fader Erik Olofsson bekänner sigh juultijden höra i prästegården säijas, att Maria kallas Sällakroka som skedde förr än barnen förhördes i prästegården, och under examen höra sin son Daniel säija, att herr Peder kallas Strandstryckell, och sedan att han miss-sade och skulle wara Sijssellskijthen: förmenandes dhet Lars Eriksson i Håxås [Hökzåßen] dhet för sig sagt, men han nekar.
    Anna Persdotter examinerades och berättar sigh allenast sagt widh prästegårdz porthen till Joon Ersson, att hon är icke allena beskylt. Så må dee andra gå in medh, att hon icke allena om öknambnen är, och kommande heem sagt för Britta Jonsdotter i Björnsgård [Biänsgården] att Pastor sagt, att hon kallas Brudhen, och frågat om hon förluppit kronan: tillståendes sigh samma affton warit i leekstufwa hoos Israel Hansson, huars dörr war igenstängt, och wid denne och Britta wille gå bort, blef dörren öpnat af dragon Olof Flink, Olof Bothwedson och dragon Clas Bengtsson. Jon Månss Anna på Åsen spelte på långharpan, der dee woro in på natten. 1684 om sommaren war Anna och Kerstin Edfastsdotter tillijka med Elin Hansdotter och Daniell Anderson wid fäbodarne, då Elin wridit ihoop af kläde een tingst och lagdt sigh på Daniell och lågh stilla, och samma tijdh enär de wallade boskapen på een myra, då lyfftade Elin och Anna kläderne öfwer knäna och luppo effter Daniell ett stycke. Anna sade sigh wähl på narri som ungdomen göra plägar löpa effter Daniell, huartill Elin nekar, och förgifwer sigh huarken wridit ihoop kläderne eller legat på gåssenn.
    Daniel Andersson om sina sexton åhr berättar, att Elin och Anna luppo effter sigh på myren: hållandes kläderne upp under midian skrattandes som högst. Item att Elin på buwallen wridit ihoop een tingest af strijgan och lade sig öf:r honom, och hon låg intet stilla.
    Brita Jonsdotter berättar sigh fierde dagh juhl föllia till Israels då dörren war stängd och pijgan wille intett opplåtha, då Clas Bengtson och Oluff Flinck brachte opp dörren och der med gingo dee inn och töfwade een stund på natten, och förr än hon gick dijth war Anna hoos henne och sagdt, att prästen dehlat på sigh för öknambnen, och der iempte att herr Pehrs hustru kallas Steengräfwa, och att Oloff Bothwedson kallat Erik Samssons son Oloff, Böldann.
    Henrich Rumor berättade Britta Jonsdotter fråga Anna huad prästen sade och fått till swaar, att han wille gifwa henne krohnan, och der hoos att H. Pehrs hustru kallas Steengräfwa, då Britta sade dhet är gått att bruka för winöghat.
    Kerstin Ersdotter på Åsen på 14:de åhret berättar sigh om nyåhrsdagzmorgon wara hoos Erik Samuelsson i Hökzåssen, och höra af hans folk, att pastoris hustru kallas Långsijda och Kinfagh.
    Dragon Olof Kåck, att leuttnant Curis hustru kallas Rosengårdh: beropandes sigh på Oluf Nilssons hustru Kerstin Jonsdotter och bondsystren Lisbetta. Hust. Kerstin tillstår sitt tahl och sägher g:la pijgan Gunilla Olsdotter sin sagusmann wara. Medelst Oluff Bothwedsons och fleeras bortowarande som ransakningen förmår, kan saken denna gånghen icke komma till sluth.

9.
Dragon Johan Kållbergh låfwade Israel Månsson i Fyrås, tree dahl. koppm:tt för een wallmars jacka som han af honom tagit, och leuttnanten Anders Curi låfwade skaffa bonden sina 3 d. koppm:tt.

10.
Jöns Nilsson i Risselås præsenterade een laghbuden och lagstån den köpeskrifft på Göran Svenssons halfwa hemman i Rissellåhz som tredie gången opbödz d. 25 november 1684, oklandrat då och sedan, dy bewilliades derpå laga fångz breeff.

11.
Abraham Eriksson ifrå Stamsele opbödh andra gången sin tillkom mande swärfaders Göran Anderssons hemman i Öhn för - 24 richzdal. á 6 m:k silf:rm:tt.

12.
Anders Jonsson i Solberg insinuerade een lagbudin och lagh ståndin sythningzskrifft på Per Perssons hemman och löösören förutan booskapen och een kopparkittell: warandes sidsta opp budet klanderlöst skedt d. 21 junij A:o 1680; Altså bewilliades derå doom och fastebreeff.