Hammerdals tingslags Dombok 1682 Ht
(Källa: Jämtlands domsagas domböcker 1681 -1682 , vol. AI:9, sid. 282 - 287v. ÖLA)
Anno 1682 den 24 och 27 Novembris höltz laga tingh med allmogen aff Hammerdahls tinglagh, närwarande befallningsman Wälb:d Jonas Flodin och nämbden.

Erich Nillson i Näset             Erich Samuelson i Huxåhsen
Abraham Abrahamson i Jonsgård             And. Ersson i Wallen
Erich Olsson i Öhn             Peder Christerson i Solbärg
Hans Jonson i Loråås             Daniel And: i Stengård
Jon Olsson i Hallen             Oluf Erson i Sijkåhs
Erich Olsson i Edhe             Pedher Swänson i Åhs

1.
Dato. Publicerades Kong. May:ttz förr specificerade placater och ordninghar.

2.
Om allmänningarne ransakades och befans att fyra st. finnar hafua sigh nedersatt inemoth Ångermanlandz gräntzen och 1680 blefwe de skattlagde och röörlagde och fleere booställen finnas och där sammastädes. Kvarnberget [Quarnbärghet] är på allmänningen belägitt och något kastar af sigh.

3.
Pastoris änckia hust. Kerstin Vatrangh tillijka med Måns Eriksson i Mo och Lars Persson i Bye beswärade sigh öfwer Sikåsboerne, angående ett sijkfiskie i Sijkåhs elff, som dee emoth contract af d. 11 Novembris 1672 brukatt prästgården och dee andra till præiuditze. Sijkåhsmannen exciperade der emoot således, att dee samptl. förlijkningen ey ingått och mycket mindre wnderskrifwitt, fast än deras nampn och bomärcken och upförde ähre: warandes allenast tree st:n nembl. Jöns Eriksson, Hemming Persson och Jon Eriksson som der om accorderat, som tillijka med dee andra deth ey hålla willia: Feltwäbell Håkan Frisk som ett chronohemman i Sijkåhs hafwer exciperade där emoth: föregifwandes berörde tree perssoner så gått som twungne warit till contractet, emädan som deras näth dhem wore betagne. Actores föregofwo sigh hafua gamble breef om bem:te fiskie som nu icke wid handen äre.
      Så wijda prästbordet på den eena sijdan och ett chronohemman på den andra äre uti fiskiet intresserade och påberopade gamble breef icke wid handen; Så kan Rätten icke komma till något sluuth förr än een laga fullmechtigh på prästebordetz wägnar och een af regementet i anseende till chronohemmanet blifwer förordnat och gamble brefuen framkomma, då saken skall änteligen optagas och afhielpas.

4.
Olof Persson insinuerade hurusom han A:o 1674 reeste till Norge och imedler tijdh hafuer hans fadher fadher Nils Andersson i Ede bortsålt sitt hemman till frambledne ländzman Christer [Chrestiern] Andersson som där till obördig war och lijkwäll derå fått dombreef: förmenandes dommaren deruti icke wara rätt informerat och begärer inbörda hemmanet. Ländzmans styfson Olof Eriksson exciperade der emoth och opwijste rätte odalzmannens och ägarens Nills Andersons kiöpebreef på bemelte hemman A:o 1676 uthgifwit och där till medh att han Nills tree gångor på lagha tingh hem manet tilförne nästom frändom tilbudit, huar med ländzman lagligen procederat hafwer och A:o 1679 d. 25 Novemb. der å wunnit lagha fångs breef. Nills Anderson som kiöpet giordt, lefwer ännu och bewiste sigh lagl. söcht lämbna och tilbiuda hemmannet till näste slächtingar och enär ingen af dhem honom antagha wille, måste han det sällia till oskyldh.
      Såsom frambledne ländzman Chrestiern Anderson hafuer lagligen med win och wittnen sigh tilhandlat Nills Andersons rätta odalshemman i Ede by, Högen wid nambn, och der med lagligen procederat och altså d. 25 Novemb. A:o 1679 derå wunnit lagha fångs breef; huarföre kan rätten icke tillåtha Oluf Pederson som deth klandrar någon lössn uthan i föllie af deth 39 cap. tingmåhla b:n skall han för doom brått plichta med tree mk:r Sm:tt.

5.
Dato kärade Per [Peder] Olofsson i Hillsand till ländzman Anders Olofsson Wald för deth han satt märckie på siu st. kiöör och een oxe och sielf nijonde ett dygn hoos sigh warit: anhållandes om lagha correction och refusion för giord kåstnadh. Ländzman förklarade sigh således att han genom Leut: Anders Curi fick befallningsmans ordre att göra sigh om Peder [Nills] Olssons ägendom försächratt, emedan som spargerat war, deth han wille begifwa sigh der ifrå till Norge, och lijkawäll icke suarat för ett älgsdiur som han olagl. fångatt och olåfwandes 1681 ifrå tinget gått, och där till med barnegodz inne hoos sigh hafwer, och för den ordsaken med 4 tolfmän dijt warit och allenast booskapen i alt fall märcht, huilcket befalningsman tilstår och emoth caution dem lämbnat hoos honom, helst emedan som Peder Olsson war på flyttiande foth och satt Jacob Göranson i sitt ställe på tårpet. Peder tilstår sigh welat booföra til Ångermanland och Tåsjön och prætenderer betahlningh för ländzmans honom tilskyndade omkåstnader. Såsom länssman Anders Olsson Wald hafuer effter ordre warit till Peder Olsson i Hillesand som wille ifrå tårpet flyttia till Ångermanland, och allenast tillijka med Ströms nämbdemän märcht och arresterat hans booskap, effter som han wille draga sig uhr landet och undkomma så att swara för älgsdiuretz fångande som barnegodzet; Så kan Rätten icke finna skiäligt att beläggia ländzman med något straff derföre, och mycket mindre obligera honom att re fundera giästningen, uthan Päder som omkåstnaden förordsakatt i ett för alt betahlar 3 dal. Sm:tt.

6.
Jon Persson i Tullingsås [Tulleråhsen !] stämbd af Henrik Olofsson i Lit om resten af 1676 åhrs uthlagor och icke comparerat, och emedan det uthan laga förfall ähr skiett blifwer han saker för tredsko och stämbnings försittiande 3 mk:r.

7.
Nils Mårtensson i Sil och Johan Bertilsson i Sil [Sohl] i Fjällsjö sochn och Ramsele gäld stämbde aff Erik Olofsson i Görvik och Israell Filipsson ib:m för 2ne älgsdiur som dee skohle på Giörwijkz skogen olofligen skuttit och nu ey comparerat, hwilket blifwer differerat till nästa lagha tingh, då dee å nya genom deras häradzhöfdinge skole blifwa citerade.

8.
Dato insinuerade länsman Erik Jönsson ett upsattz på giord gäst- och skiutzningh, med nywärfwadt krijgsfolck ifrå den 14 januarij innewarande åhr till datum, huaruti Hammardals tinglagh måtte quoticera: warandes inalles 798 mijler och 1473 måhltijder som är uthrächnat á 4 öre mijlen och 4 öre måhltijden öfwer hufwudet och enär Brunflod suarar der uti effter 120 hemman och Hammardahl för 100 dito så kommer på huart hemman eller röök 1 d. 9 öre Sm:tt som af 100 dito her i Hammardahl böör uthgå och till Brunflod lefwereras, huar med bäggie tingelagen wore nögde.

9.
Emoot 2:ne hållhästar som detta tinglaget är want huar wecka hålla i Brunflod, bewilliades 100 d:r Sm:t om åhret, medan freden ähr, huar till närwarande Brunflodz män ey understodo sigh fulleligen beiaka, doch pröfuades deth billigt wara emedan som den som förr legdt hafwer, hafuer icke mehra än 3 ortt om weckan gifwit och ey mehra om åhret än een wecka på huar löper, huar till och af parterne samtychtes och låfwades obråtzligen hålla.

10.
Sahl. herr Mattias Medenius [Mathiæ Medæni] änckia hust. Anna Vatrangia genom H. Jöns Udd yrckiade på huru som hennes hemman Jonsgård skall wara för öde skrifwit som dåch aldrigh waritt, anhållandes att hemmanet må ograverat wara, effter som Per Olofsson i Öhn 1675 deth antagtt till bruuk och lämbnatt osådd och derföre på lagha tingh d. 25 novembris 1675 dömbdt effter mätismanna ordom all der af tagen skada refundera. Bemelte hemman hafwer H:r Vellam Adami anno 1676 antagit och förmått sigh då warande gouverneurens Herr Carl Sparres tree åhrs frijheet, och H:r Jöns föregifwer honom olofl:n hemmanet tilträdt. Af 1675 åhrs ödeslängd be finnes bem:te hemman wara för öde affördt och intet kastatt af sigh, och Sivert (Siffre) Jonsson ib:m lijkwäll bekänner sigh till 2 lass höö där bärgat och för Chronones halfua deel gifwit ländzman frambledne Chrestier Andersson ½ lb humbla. H:r Vellam föregifwer sigh ey stämbder wara och dy intet contesterer litem doch opwiste han sahl: pastoris H:r Israelis Noræi breef af den 18 aprilis 1676, huarutinnan honom gifwes address till hemmanet, efter som han uth wärckat der på frijheet.
      Ehuruwäll sal. Herr Mathiæ Medæni änkias hust. Anna Eriksdotters hemman i Jonsgård och Ström sochn på 1675 åhrs ödeslängd är opförd; så befinnes lijkwäll af häradzrättens dom d. 25 novembris A:o 1675 att Pedher Olufson i Öhn med änkian accorderat bem:te Jonsgård besagde åhr 1675 att bruka, som deth försummat och comminister wällärde H. Wellam Adami i regard der af, förmått sigh då warande gouverneurens högwälborne H. Carl Sparres frihjeets breef der på, i 3ne åhr; Altså finner rätten skiäligt att hust. Anna icke därigenom hafuer förlorat sin skatterättigheet, uthan Peder Olsson som emot accord hemmanet lämbnat obrukat och bracht på ödeslängden, för deth åhretz uthlagor, om och enär der påfordras wara responsabel och generalen högwälb:ne H. Carl Sparre sufficient nogh att försuara utgifne frijheetz åhr. Hafwandes fördenskull hust. Anna Erssdotter sin frije disposition om skattemanna rättigheten uti berörde hemman Jonsgårdh.

11.
Lappen Lars Printz tiltaltes för det han är angifwen hafua gifwit soldatherne Lars Henriksson och Abraham Svensson anledning på wägen till Norge huar till han nekade i förstonne, men sedan tilstod att dee honom 3 Rd budit för deth han dem wägen wijsa skulle, men enständigt nekar något tagitt utan för någon plägningh och således sagdt huadh wägh een bäst till Norie hafua; föregifwandes sigh ey kunna förstå dhem i anseende till någhot rymmande, effter wäghen frågha. Sven Persson i Håxås [Huxåsen] som knechtens Larses wärd war, berättade lappen intet sedan wåranden hoos dem wara utan den tijden reste till sitt fiäll och soldatherne den 19 junij rymbde. Lappen föregifwer och sig ey dristatt neka för dem säija huad wägh wästöfuer brukas, af fruchtan att dee skulle honom öfuerfalla och illa handtera: wijsandes dem först opföre stoora älfwen och sedan till Skahrbärghet och Finlijen i Norie, huilcken wägh dee gått hafwe.
      Såsom skattelappen Larss Jonsson Printz hafuer wijst soldatherne Lars Henrichson och Abraham Suänson wägen till Norie och warandes här under, icke deth för Leut. Anders Curi uppenbaratt; Altså pröfwar rätten skiäligt det Lars Jonson skall effter 1673 åhrs placat om förrymbde knechtar sielf blifwa knecht, eller skaffa een annan i sitt ställe.

12.
Lars Persson i Nyland och Föllinge uti Lits tingslagh tiltaltes om een älgshud som han nu på marcknan hafft och warit skutten emot Kongl. förbud. Huilcken föregaf sig den kiöpt af lappen Skiör bohn Joon i Offerdals fiäll, huden wogh 1 Lb och 2 mk:r och sattes i sequestro och pålades Lars Person till nästa ting i Lijth suara derföre och wijsa huru han den fått.

13.
Befalningsman Flodin lät opbiuda Gåxsjö och Görviks boernes hemman för des olaga älgsfångh Chronan till säkerheet andra gången.

14.
Jon Olofsson i Gåxsjö angaf hurusom han på Daniel Olofssons hemman ib:m fått för 14 à 15 åhr sedan doom breef, huilcket 2 à 3 åhr dereffter medelst een skadelig wådeld opbran och dy begärer att han må kunna sigh till säkerheet få å nyo ett doombreef, huilcket Daniel Olsson tilstår och ånyo kiöpzedell gifwitt och månge kunnigt; dy skall i protocollerne der effter ransakas och lijkmätigdt det 11 cap. Jordb. LL bewilliades honom ntt doombreef der på.

15.
Föraren Jöns Bagare angafs hafua sidsta stoorböndaghen kommit till Henrik Olofsson wid Lits färiesundh och där druckit. Rp: Att han tillijka med compagniet war i marche till munstringen och hemman ifrå, till Henrich kom effter solenes nedergångh och een kanna öhl druckit och sedan låtit sigh roo öfwer älfwen och om morgonen bewistatt gudztiensten. Soldaten Mathias Dreflingh och Bärent Musicant hulpo honom dricka uhr öhlkannan och effter honom blefwe och sigh lade quar. Dee wore wäll någott druckne, men föraren okunnigt huarest dee druckit hade och wid hans ankombst spijsade dee. Soldaten Olof Johansson tiltaltes om samme wäsende och att han derigenom försummat gudztiensten och föregaf sigh der wara men lagdt sigh enär föraren kom och om morgonen gått i kyrckian. Föraren berättar sigh då ey see honom Oluf Johanson hoos Henrich.
      Såsom föraren Jöns Bagare och soldatherne Mathias Drefling och Bärent Musicant befinnes öfuerträdt Kongl. Maij:tz förodningh om dryckenskap emot stoore fäster och i synnerheet emoot Stoore Böne dagarne och det under marche till Gen: Munstringen, dy recommenderas dee till H. Maioren wälb. Carl Gustaf de Charlier till correction. Men färie karlen Henrich Olsson skall på Liths tingh comparera för otijdig öhlsälningh och där Oluf Johanson kan bewijsa sigh bewistatt gudztiensten befrijas han för wijdare tiltahl i det måhlet.

16.
Dato företogs saken emillan finnen Per Olofsson i Hillsand och Erik Jonsson i Ringvattnet om withes måhl och älgz skiuthande som protocollet den 11 junij 1681 uthwijser och icke kunde då afhielpas, emedan som Päder Olufson olåfwandes gick ifrå tinget och sedermehra för siukdom ey kunnat komma tilstädes. Erich Jonson tilstår sigh af hastiga mode kallat Peder Olson skogstyf, efter som han skall emoth afftahl ränt effter ett föriagat loodiur på bäggies deras deras skogh och förment honom deth fått, och sedan att Peder Olson åtta dagar för Gregorii 1681 een älgh skuttit huar till han beiakade och föregaf sigh der till låf hafft af skogswachtaren Mickel Andersson, som deth och nu tilstår i anseende till jägmästarens, wälb. Gustaf Plantingz gifne fullmacht af den 9 januarij anno 1678 som förmåhr och tillåter honom skiutha till Kongl. Maij:tz kiöke. Och så wijda han sidst in novembri 1680 anbefaltes att skaffa fersk maath till Kongl. Maij:tz kiöke och han intet i förråd hade måtte han opkiöpa een rehn för 3 Rd:r och een dito ringare till H. Gouverneurens Excell:tz behof och ett partie foglar /:huilcket befallningsman Flodin betygade sant wara:/ och såldes effterlåtit Peder Olsson skiutha een älgh under inquisition och ransakningh på chronones allmänningar, huar opå lapparne pläga skada giöra och wid det tilfälle skuttit ett fiohldiur eller wintrungh, som soldaten Olof Travare /:huilcken då tiente hoos Pedher:/ bewittnar och att deth skiedde åtta daghar för Midfasto 1681.
      Såsom för detta skogswachtaren och chronskytten Michell Andersson på Alanäset hafwer gifwit Päder Olsson i Hillesandh låf och tillstånd att skiutha ett älgsdiur under besichtningen på chronones allmänningar och hans fullmacht af jäghmästaren wälb. Gustaf Planting de dato Hammardahl den 9 januarij 1678 dicterer och tillåther honom till Kongl. Maij:tz kiöke skiutha och han näst tilförenne, effter ordre till högstbem:te Konglige Maij:tz kiöke af egne medell, een rehn och någon fugel opkiöpt och öfwerskickatt; Altså pröfwar Rätten skiäligt att frijkalla Päder Olsson för des skiuthande och i lijka måtto Michell Anderson medelst sin fullmacht och opkiöpte rehn och foglar till Kongl. Maij:tz kiöke. Men huad Erich Jonson i Rinnwattne widkommer som kallat Peder Olsson i Hillesandh skogstyf, för deth han skall ränt effter ett loodiur på bägges deras skogh och förment honom deth fångatt och icke tilbiuder honom derföre till tyf binda uthan af misstancka och hastiga mode der till kommit. Dy warder hans saak effter det 43 cap. Tingm. B. 3 mk:r och för deth Peder Olsson uthan låf gått ifrå tinget plichter han med tree mk:r.

17.
Dato till föllie och i förmågho af Häradzrättens resolution den 8 aprilis innewarande åhr att oprepa chronohemmanetz äghor i Sikås och Jon Olofssons ifrå Gåxsjö i Sijkåhs hafwande jordepart, hafwa dee sins emillan förlijkningh ingått i länssmans Anders Olofssons och tree nämbdemäns Erik Samuelssons, Per Christenssons och Per Svenssons närwaru således att chronohemmanet får af Joon Olson 4½ mäling jord norder på åkeren och een kornlada och des proportional rättigheet i skogh och marck. Och eftersom intygades och befans ey meera under chronohemmanet lydt och legat; Så confirmerades deras förlijkningh i det måhlet.


Föregående protokoll    -     Upp    -     Nästa protokoll

tillbaka