höltz ordinarie wåhrtingh med allmogen aff Hammerdahls tinglagh närwarande befallningzman Wälb:d Jonas Flodin och effterskrefne edsworne nämbdemän.
Erich Nillson i Näset Erich Samuelson i Huxåssen
Abraham Abrahamson i Jonsgård Anders Ersson i Wallen
Erich Olufson i Öhn Pedher Christenson i Sohlberg
Hans Jonson i Loråås Daniel Anderson i Stengård
Jon Olufson i Hallen Oluf Erson i Sijkåhs
Erich Olufson i Edhe Pedher Swänson i Åhs
1.
Dato afladhe Anders Erson i Wallen, Erich Olson i Öhn, Erich Olsson i Edhe, Pedher Swänson i Åhs och Oluf Erichsson i Sijkåhs sin nämbdemans eedh.
2.
Kongl. May:tz husesyns placat publicerades Dato
och ytterligare påminthes om tienstefolcketz lagl:e
städiande aldeles effter Sl. Gouverneurens Excellens
breef och ordre därom.
3.
Dato tiltalte vice länsman Peder Christersson
Christoffer Larsson i Lorås för dhet han beskylt sin
mågh Lars Fastesson ib:m sin syster hafwa bracht till
att slå des modher. Huar öfwer Chrestopher sig
förklarade således, att han utan skähl och obetäncht af
hastigt mode deth sagdt men excuserer sin mågh aldeles
där utinnan: Berättandes hurusom bäggie
systrarna Larses hustro Margreta och Ingrid kommo at
kijfwa och taga huar andra i håret och modren hust.
Märitt skulle dem åthskilia och blef allenast af dhem
af samma händelse lijtett skuffat och intet slaghen.
Mågen Lars berättar sigh samma gångh liggia i sängen
och at dhet skedde om morgonen bittijda. Modren
och bäggie döttrerne äre eij tilstädes.
Deth intygades at qwinfolcken äre stoorsinte och
mycket orolige af sigh, och så wijdha Chrestopher
Larson sina ordh igenkallar och finnes wara härkommit
af någon twist dem emillan om optagne ödeshemman
och ingen kan dhem annorledes öfwertygha;
Altså måste Rätten der med låtha beroo och på dhet
all oenigheet och missförståndh må kunna i tijdh af
böijas och chronones hemman blifwa som sigh böör
häfdat, håller Rätten skiäligit att Lars Fasteson som
hemmanet i Lohrås på frijheet optagit och caution
derföre stält, skall der om frij disposition hafwa,
att häfda och bruka och effter frijheetz åhrens
exspirerande chronan sin rättigheet der afgiöra och
Chrestopher Larson så wijda han i fredh och enigheet eij kan lefwa
försörie sigh annorstädes dhet bästa han kan.
4.
Olof Eriksson i Sikås kärade till Per [Pedher] Larsson och Erik
Matsson i Fagerdal och Per Nilsson i Gisselås som
skola dee hafwa ett hans bäfwerhuus bruttit och ett håhl
på taket rifwit och sin noth der uthanföre satt: wettandes
eij om dee någon fått och Jöns Eriksson i Sijkåhs och
Olof Jonsson ibm skohla hans wittne deruthinnan wara,
som dee och tilstode. Dy tilspordes suaranderne
om dee med deras görande relation uthan edhgång
willia wara nögde, huar till beiakades, och altså
examinerades dee särskilt och Jöns Ersson på sin sanningh
bekände som föllier, nembl:
Att enär han förledne höst skulle reesa till fiälls
effter någon der lämbnat fisk, kom han i föllie med Oluf
Ersson och af honom bedin omtalde bäfwerhuus at besee,
och då sågh han ett håhl på taket wara slagit och twenne
skohlar opwächte, den eene war igenpålat och den andre
medh een noth stängt: kunnandes märckia at icke
många bäfrar warit inne, uthan een flychtiger, men
om han där fångades, är honom okunnigt.
Olof Jonsons relation är denna at han All hälgona
tijdh tillijka med Oluf Erson gick att sökia effter mårdhz
spor och kommande till bäfwerhuset blefwo warse att
een noth war ofuan på taket opsatt och att ett håhl på
taket slagit. Een liuster lågh och där. Item syntes
at een skohla nedanför huset warit opphuggen och
att spetten till nothans uthsättiande där lågo quar;
kunnandes eij märckia aff samblade bethe till födan
mehra än een där warit, och owist om den någon
fångadt, emedan som bäfweren många skohlar och wägar
i jorden till wattnet plägar hafwa. Nothan baars samma gångh heem.
Peder Larsson med sine cammerater föregifwer sigh All
helgona tijdh gått effter mårder och kommande till Öya
elff som dee tillijka med Oluf Ersson äre rådande om, och
äre där laghbröder, såg fuller effter om någon bäfwer
i ett lijtet gammalt huus skulle wara och till den ändan
ett håhl på taket giorde att forcera diuret uth, om deth där
inne wara skulle och een där till brukeligh noth á twå
fambnar långh nedan för huset satte i een opwächt skohla
men ingen fått och om någon hade fången blijfwen med
sin lagbroor gärna dehlat och där något skalckstycke warit
ärnat der medh så hade dee huarchen nothen eller
liustren lämbnat och wäll kunnat igen läggia taket.
Några dagar pröfwes warit emillan deras och Oluffs
warande wid samma orth och i medler tijdh intet
råkats effter som emellan byerne een mijhl är. Oluff
tillstår att dee alla är rådande om Öya älf och sigh
intet minnas någon bäfwer wara där i älfwen fången:
wettandes ey dem den gången heller någon fått
uthan af berörde tilfälle förordsakat där effter frågha.
Såsom Peder Larsson och Erich Matzon i Fagerdahl och
Peder Nillson i Gissellåhsen äre rådande i Öya älff,
tillijka med Oluf Erichson i Sijkåhs och under deras sökiande
effter mårder till bemelte orth kombne och dy där effter
een bäfwer ransakat, och lämbnat där sin noth och liuster:
Kunnandes ey tänckia att någon misstancka skulle
där af flytha och tagas, ey heller tillägger Oluf Erson
dem någon bäfwer der fått; Altså låter Rätten
dhem däruthinnan wara frije och otiltalte, dåch med
den åthwarningh, att dee med sådant her effter affstå
och icke förordsaka något missförståndh och oenigheet,
uthan som rätta consorter deruthinnan sigh förhålla.
5.
Trumbslagaren Per [Peder] Jonsson angaf hurusom hans
mohrmoder hust. Märet Persdotter ifrå Fyrås är genom
döden 1675 afgången och ländzman Christer Andersson
des quarlåtenskap tagit under sin disposition och delt
till Jon i Biörsgårdh och Sven i Lorås och sompt sielf
behållit: Begiärandes att dee måtte den ifrå sigh lefwerera.
Ländzman är för sin siukdom skull icke tillstädes. Joon i
Biörsgårdh föregifwer sigh på een gammall fordran något
af ländzman bekommit. Swän är ey heller tilstädes.
Hemming Biörson i Fyråhs hafwer fölgdt ländzman
enär quarlåtenskapen uthtogs af Månses gårdh
och bracht till Wellam Perssons ib:m, föregifwandes
Hemmingh att ingen förtächningh där på oprättades.
Såsom ländzman Chrestier Aderson hafwer tagit sigh
förwaltningen öfwer quarlåtenskapen och den till
åthskillige uthlefwererat och nu medelst siukdom
icke kan sigh däröfwer förklara, Altså pröfwes skiäligt
att ländzman skall ett inventarium på frambledne
hustro Märittz Pedersdotters quarlåtenskap oprätta
och om behöfwes å nästa laga tingh dhet eedeligen
besanna och creditorerne till samma tijdh sine
fordringar bewijsa, då Rätten ett änteligit uthslagh
däruthinnan göra will.
6.
Leutenanten Anders Curi angaf hurusom Olof
Olofsson på Åsen, af sitt nu hafwande chrono
hemman sigh tillhandlat säx mälingar åker och ängh
där till för 4½ Rd, som Erik Nilsson ibidem skall kunna
bewittna och efftersom han är till 75 åhr gammal och
intet bofaster, så togs ingen wittnes edh af honom, utan
förmantes giöra een sanfärdigh relation der uthinnan
huilcken berättade att hust. Anna Pålsdotter war barnlöös
och enär hon blef gammall gaf hon sigh till skiötzell
hoos Olof Nilsson på Åsen som åbodde dhet hemman
som leutnant Curi nu besitter, effter som hennes man
där förr war och henne där uthi war till arfs fallit
Svartbacken af sex mälingar med des tilhörige ängh
som hon till sytningslöön åth Olof Nillson gaff, och
han det behölt till des landet effter Baltzars feijgden
1613 resolverades till böxell, då Jon Larsson, Olof Nilsons
halfwe hemman som leut: brukar och den andra
halfwa deelen som Oluf Olsson innehafwer, böxlade, och
een tijdh där effter förståendes sedan huar till sin odall
kom, köpte Pastor Hr Mårten Halfwarson halfwa
gården och Oluf Olufson den andra såsom odals rätt,
effter som böxlande af hennes May:tt dråttning Christina
ophäfdes och huar och een kom till sin förre bördzrätt.
Hr Mårtens änckia och des barn besåto det till 1675,
då det blef öde, och Oluf alt framgeent. Oluf Olsson
framtedde een köpzedell daterat d. 8 junij 1649 gifwen
af Oluf Olsson i Gåxsjö, af innehåldh att han hafwer
såldt säx mälingar jordh som kallas Suartbacken med
des ängh och slått för 4 Rd och 2 m:k i sohne: liggiandes
i Måns Anderssons jord som Måns Andersons köpebreef
innehåller.
Olof i Goxsiö war Oluf Nillsons son, och
enär odalzrätten igenwanns bekom han Swartbacken
som sålldes till Oluff Olsson på Åhsen effter bem:te
zedels innehåld: föregifwandes att Måns Anderssons
påberopade köpebreef skall wara af wådheeldh i Goxsiö
heller Gisselås opbrändt. Oluf tilstår att Suartbacken
hörde Anna till och till sytningslöön åth Oluf Nillson
opdrogs. Oluf hafwer och i anseende till Suartbacken på sigh
tagit 1/3 tunland skatt, som bewistes sant wara.
Såsom befinnes att sex mälingar åker med tilhörige
ängh och slått som kallas Swartbacken, hafwer warit först
ärffteligen tilfallit hust. Anna Påhlzdotter under den halfwa
gården som leutnant Anders Curi nu åboor, huilcken sedan
Suartbacken i sytningslöön till Oluf Nillson som bem:te halfwa
gård brukade gaff. Men sedan som odalzrätten aff
hennes Mat:tt dråttningh Christina allernådigst igen
förunthes, där ifrå ärfft och sedermehra aff Oluf Olufson i
Goxsiö såldt till Oluf Olufson på Åsen för 4½ Rd och han
derföre skattat för 1/3 tunland och därhoos af den andra
halfwa gården äfwen som leut:n för 1½ tunland; Altså
finner Rätten skiäligt i krafft af det 4de cap. Byggning B:n
L.L. dömme och förordna dhet heela hemmanet skall dem
emellan af owälduge män effter öre och örtug dehlas
och skifftas, och så wijda Oluff Olufson hafwer för den
twistige Suartbacken till Chronan skattat, pröfwes i lijka
måtto skiähligt och rättwijst att leutenanten restituerer
och gifwer Oluf Olufson halfwa uthlagde penningar;
Nembl. 2 ¼ Rd:r som är tree dahl:r 12 öre S:m:tt.
Leutenanten uthwalde Erik Samuelsson, Daniel Andersson
och Jon Olofsson i Hallen. Oluf Olufson begiärte Hans Jonsson i Lorås, Anders
Eriksson i Vallen och Per Svensson i Åsen.
7.
Regementz Pastoren wyrdige Herr Peder Gestrinius
angaf hurusom å laga tingh den 27 Novembris 1669
är dömbt, att gode män skola emellan honom och några
hans consorter i Edeby och dee andra grannarne ib:m effter
tunnelanden både i skogh, slått, fiskiewattn och älgswåhner
een rätt dehlning giöra som framwijstes och ey effterlefwat
är; Dy förordnades effterskrefne dhet samma strax effter
Walburgi wärckställiga och uthwalde hr Pedher på sin sijdha,
nembl. Erik Samuelsson i Håxås; Hans Jonsson i Lorås
och Per [Peder] Svensson på Åsen. På den andra Jon Olofsson
i Hallen, Olof Eriksson i Sikås och Per [Peder] Christersson i Solberg.
8.
H:r Pedher Gestrinius föredrogh att ländzmans hemmanet
i Ede och Nils Andersson ib:m med des consorter bruka
fiskerie uti Skallåhn under prætext att dee hafwe böxlatt
Edzforssen, ändoch den är 1½ mijhl derifrå belägen, och icke
kan skyhlas och brukas der under. Rp: Att Skallåhn haf:r
af urminnes tijdher af dem, tillijka med Edzforssen warit
brukat: oppwijsandes een doom af den 19 Novembris
1672 att Edzforssen hörer bem:te personer till såsom annat
whrminnes. H:r Peder tilspordes om dee så länge hafwa
brukat Skallåhn som Edzforssen, huar till han beiakade
men nekade den kunne brukas under Edzforssens nambn
och fiskie medelst des aflägenheet skuldh.
Aldenstundh fiskiet uthi Skallåhn befinnes så längie
under nu warande lanzmans hemman och Nills Andersons
i Edeby med des consorter och laggärdzmän i samma
by wara brukat som Edzforssen, huilcken af uhrminnes
tijder der under lydt och legatt; som häradzdomen af den 19
Novembris Anno 1672 förmåhr; Altså kan rätten
icke mindre giöra, än äfwen wäll reservera och
bijbehålla Skalålhn och des fijskie under ländzmans
hemmanet i Edhe och des interessenter som Edzforssen oqualt
effter 1 cap. Jordabalcken L.L. at behålla och bruka.
9.
Dato aftaltes och beslötz att wederböranderne skolla till
näste höstetingh reparera och förfärdiga dee ofärdige
boogårdz stycken i Hammerdahl wid laga straff tillgörande.
10.
Fältwäbell Håkan Frisk kärade till Jon Olofsson i Gåxsjö,
om nijo mälingar åker som skola lydt under Joon
Bondes och Claes Jonssons hemman i Sikås: begärandes
det under bohlbyen igen. Huar emoot opwistes bem:te
Joon och Clases köpezedell af den 27 Novembris 1664:
lydandes att bem:te nije mälingar äre kiöpte för 12 Rd:r
Specie. Joon Olsson bekänner sigh ingen större skatt
af sitt hemman giordt sedan som han bem:te 9 mälingar
köpte, än tilförenne och der hoos föregifwer att de äre
belägne till een mijhl ifrå Sijkåhs och icke af ålder lydt under
Sijkås by. Item att Joon och Clases hemman i Sijkåhs
förr än kiöpet skedde utgofwo till Gogssiö man åhrligen
tree skillingar men sedan intet och der till med fått låf
att fiskia på Goxsiö ägorne. Jöns Eriksson i Sijkåhs
intygade att dee 9 mälingar af uhrminnes ärfft ifrån Goxsiö
hemmanet som Joon Olufson åboer, men i twå mans
ålder under Sijkåhs.
Emedan som intet bewist är, huilken dera drager skatten
af dee 9 mälingar i Goxsiö, antingen chronohemmanet
i Sijkåhs heller Joon Olsson i Goxsiö, dy hålles säkrast wara
att bäggie hemmanens äghor skole forderl. af ländzman
och några tolfmän oprepas, så at man kan der af pröfwa
huem som skatten hafuer dragit och draga böör.
11.
Dato tilfrågade befalningsman Flodin Görviks
boerne, huru dee willia och kunna betahla saaköhren
för fälte älgsdiur i olaga tijdh, då dee som tilförne
beklagade att Stamselerne uti Ångermanland der till sigh
bracht och deelachtige derutinnan warit. Erik Persson
ifrå Stamsehl på sina söners wägnar tillstodh så wara skiedt
och undandrager sigh intet där till något contribuera:
uthbiudandes 1/3 af bötherne och omsijder bewilliade han att
ehrläggia halfparten och der öfwer strächte han Per
Hemmingsson i Giörwijk inför Rätten handen. För den öfrige
resten opbiudes wederbörandernes hemman i Giörwijk,
andre gången.
12.
Pål Andersson i Gisselås opbiuder tredie gången
1½ tunland kiöpt af sin swåger Per Nilsson i Gisselåås
för 26 Rd och ¾ tunland af Pål Olofsson på sin hust:s
Kerstin Nilsdotters wägnar för 13 Rd:r sammaledes 3die
gången oklandrat.
13.
Olof Olofsson i Gåxsjö præsenterade een lagbuden och
lagstånden köpeskrifft af Pål Persson i Skålgård daterat
Moo d. 26 Martij 1673 på hans hemman Skåhlgård bestående
aff 2 tunlandh för 61 Rd in Specie: begärandes der å
fastebreef, och så wida utbuden lagligen skiedde äro
nembl. den 27 novemb. 1673, d. 23 januarij 1674 och
d. 27 novembris 1674 och altså förlängst oklandrat
laghståndit, dy bewilliades honom derpå fasta och dombref.
14.
Jon Persson i Lorås oppwiste sin faders Per Rafwalssons
cession af sitt hemman Loråås och hans styfson
och granne Hans Jonsson för sin prætension 5 d. Sm:tt
bekommit: begärandes derå fastebreef som honom
bewilliades efftersom det 3die gången d. 27 novembris 1680
opbudit är.