Hammerdals tingslags Dombok 1682 Vt
(Källa: Jämtlands domsagas domböcker 1681 -1682 , vol. AI:9, sid. 189v - 194. ÖLA)
Anno 1682 den 7 och 8 Aprilis höltz ordinarie wåhrtingh med allmogen aff Hammerdahls tinglagh närwarande befallningzman Wälb:d Jonas Flodin och effterskrefne edsworne nämbdemän.

Erich Nillson i Näset            Erich Samuelson i Huxåssen
Abraham Abrahamson i Jonsgård             Anders Ersson i Wallen
Erich Olufson i Öhn             Pedher Christenson i Sohlberg
Hans Jonson i Loråås             Daniel Anderson i Stengård
Jon Olufson i Hallen             Oluf Erson i Sijkåhs
Erich Olufson i Edhe             Pedher Swänson i Åhs

1.
Dato afladhe Anders Erson i Wallen, Erich Olson i Öhn, Erich Olsson i Edhe, Pedher Swänson i Åhs och Oluf Erichsson i Sijkåhs sin nämbdemans eedh.

2.
Kongl. May:tz husesyns placat publicerades Dato och ytterligare påminthes om tienstefolcketz lagl:e städiande aldeles effter Sl. Gouverneurens Excellens breef och ordre därom.

3.
Dato tiltalte vice länsman Peder Christersson Christoffer Larsson i Lorås för dhet han beskylt sin mågh Lars Fastesson ib:m sin syster hafwa bracht till att slå des modher. Huar öfwer Chrestopher sig förklarade således, att han utan skähl och obetäncht af hastigt mode deth sagdt men excuserer sin mågh aldeles där utinnan: Berättandes hurusom bäggie systrarna Larses hustro Margreta och Ingrid kommo at kijfwa och taga huar andra i håret och modren hust. Märitt skulle dem åthskilia och blef allenast af dhem af samma händelse lijtett skuffat och intet slaghen. Mågen Lars berättar sigh samma gångh liggia i sängen och at dhet skedde om morgonen bittijda. Modren och bäggie döttrerne äre eij tilstädes.
    Deth intygades at qwinfolcken äre stoorsinte och mycket orolige af sigh, och så wijdha Chrestopher Larson sina ordh igenkallar och finnes wara härkommit af någon twist dem emillan om optagne ödeshemman och ingen kan dhem annorledes öfwertygha; Altså måste Rätten der med låtha beroo och på dhet all oenigheet och missförståndh må kunna i tijdh af böijas och chronones hemman blifwa som sigh böör häfdat, håller Rätten skiäligit att Lars Fasteson som hemmanet i Lohrås på frijheet optagit och caution derföre stält, skall der om frij disposition hafwa, att häfda och bruka och effter frijheetz åhrens exspirerande chronan sin rättigheet der afgiöra och Chrestopher Larson så wijda han i fredh och enigheet eij kan lefwa försörie sigh annorstädes dhet bästa han kan.

4.
Olof Eriksson i Sikås kärade till Per [Pedher] Larsson och Erik Matsson i Fagerdal och Per Nilsson i Gisselås som skola dee hafwa ett hans bäfwerhuus bruttit och ett håhl på taket rifwit och sin noth der uthanföre satt: wettandes eij om dee någon fått och Jöns Eriksson i Sijkåhs och Olof Jonsson ibm skohla hans wittne deruthinnan wara, som dee och tilstode. Dy tilspordes suaranderne om dee med deras görande relation uthan edhgång willia wara nögde, huar till beiakades, och altså examinerades dee särskilt och Jöns Ersson på sin sanningh bekände som föllier, nembl:
    Att enär han förledne höst skulle reesa till fiälls effter någon der lämbnat fisk, kom han i föllie med Oluf Ersson och af honom bedin omtalde bäfwerhuus at besee, och då sågh han ett håhl på taket wara slagit och twenne skohlar opwächte, den eene war igenpålat och den andre medh een noth stängt: kunnandes märckia at icke många bäfrar warit inne, uthan een flychtiger, men om han där fångades, är honom okunnigt.
    Olof Jonsons relation är denna at han All hälgona tijdh tillijka med Oluf Erson gick att sökia effter mårdhz spor och kommande till bäfwerhuset blefwo warse att een noth war ofuan på taket opsatt och att ett håhl på taket slagit. Een liuster lågh och där. Item syntes at een skohla nedanför huset warit opphuggen och att spetten till nothans uthsättiande där lågo quar; kunnandes eij märckia aff samblade bethe till födan mehra än een där warit, och owist om den någon fångadt, emedan som bäfweren många skohlar och wägar i jorden till wattnet plägar hafwa. Nothan baars samma gångh heem.
    Peder Larsson med sine cammerater föregifwer sigh All helgona tijdh gått effter mårder och kommande till Öya elff som dee tillijka med Oluf Ersson äre rådande om, och äre där laghbröder, såg fuller effter om någon bäfwer i ett lijtet gammalt huus skulle wara och till den ändan ett håhl på taket giorde att forcera diuret uth, om deth där inne wara skulle och een där till brukeligh noth á twå fambnar långh nedan för huset satte i een opwächt skohla men ingen fått och om någon hade fången blijfwen med sin lagbroor gärna dehlat och där något skalckstycke warit ärnat der medh så hade dee huarchen nothen eller liustren lämbnat och wäll kunnat igen läggia taket. Några dagar pröfwes warit emillan deras och Oluffs warande wid samma orth och i medler tijdh intet råkats effter som emellan byerne een mijhl är. Oluff tillstår att dee alla är rådande om Öya älf och sigh intet minnas någon bäfwer wara där i älfwen fången: wettandes ey dem den gången heller någon fått uthan af berörde tilfälle förordsakat där effter frågha.
    Såsom Peder Larsson och Erich Matzon i Fagerdahl och Peder Nillson i Gissellåhsen äre rådande i Öya älff, tillijka med Oluf Erichson i Sijkåhs och under deras sökiande effter mårder till bemelte orth kombne och dy där effter een bäfwer ransakat, och lämbnat där sin noth och liuster: Kunnandes ey tänckia att någon misstancka skulle där af flytha och tagas, ey heller tillägger Oluf Erson dem någon bäfwer der fått; Altså låter Rätten dhem däruthinnan wara frije och otiltalte, dåch med den åthwarningh, att dee med sådant her effter affstå och icke förordsaka något missförståndh och oenigheet, uthan som rätta consorter deruthinnan sigh förhålla.

5.
Trumbslagaren Per [Peder] Jonsson angaf hurusom hans mohrmoder hust. Märet Persdotter ifrå Fyrås är genom döden 1675 afgången och ländzman Christer Andersson des quarlåtenskap tagit under sin disposition och delt till Jon i Biörsgårdh och Sven i Lorås och sompt sielf behållit: Begiärandes att dee måtte den ifrå sigh lefwerera. Ländzman är för sin siukdom skull icke tillstädes. Joon i Biörsgårdh föregifwer sigh på een gammall fordran något af ländzman bekommit. Swän är ey heller tilstädes. Hemming Biörson i Fyråhs hafwer fölgdt ländzman enär quarlåtenskapen uthtogs af Månses gårdh och bracht till Wellam Perssons ib:m, föregifwandes Hemmingh att ingen förtächningh där på oprättades.
    Såsom ländzman Chrestier Aderson hafwer tagit sigh förwaltningen öfwer quarlåtenskapen och den till åthskillige uthlefwererat och nu medelst siukdom icke kan sigh däröfwer förklara, Altså pröfwes skiäligt att ländzman skall ett inventarium på frambledne hustro Märittz Pedersdotters quarlåtenskap oprätta och om behöfwes å nästa laga tingh dhet eedeligen besanna och creditorerne till samma tijdh sine fordringar bewijsa, då Rätten ett änteligit uthslagh däruthinnan göra will.

6.
Leutenanten Anders Curi angaf hurusom Olof Olofsson på Åsen, af sitt nu hafwande chrono hemman sigh tillhandlat säx mälingar åker och ängh där till för 4½ Rd, som Erik Nilsson ibidem skall kunna bewittna och efftersom han är till 75 åhr gammal och intet bofaster, så togs ingen wittnes edh af honom, utan förmantes giöra een sanfärdigh relation der uthinnan huilcken berättade att hust. Anna Pålsdotter war barnlöös och enär hon blef gammall gaf hon sigh till skiötzell hoos Olof Nilsson på Åsen som åbodde dhet hemman som leutnant Curi nu besitter, effter som hennes man där förr war och henne där uthi war till arfs fallit Svartbacken af sex mälingar med des tilhörige ängh som hon till sytningslöön åth Olof Nillson gaff, och han det behölt till des landet effter Baltzars feijgden 1613 resolverades till böxell, då Jon Larsson, Olof Nilsons halfwe hemman som leut: brukar och den andra halfwa deelen som Oluf Olsson innehafwer, böxlade, och een tijdh där effter förståendes sedan huar till sin odall kom, köpte Pastor Hr Mårten Halfwarson halfwa gården och Oluf Olufson den andra såsom odals rätt, effter som böxlande af hennes May:tt dråttning Christina ophäfdes och huar och een kom till sin förre bördzrätt. Hr Mårtens änckia och des barn besåto det till 1675, då det blef öde, och Oluf alt framgeent. Oluf Olsson framtedde een köpzedell daterat d. 8 junij 1649 gifwen af Oluf Olsson i Gåxsjö, af innehåldh att han hafwer såldt säx mälingar jordh som kallas Suartbacken med des ängh och slått för 4 Rd och 2 m:k i sohne: liggiandes i Måns Anderssons jord som Måns Andersons köpebreef innehåller.
    Olof i Goxsiö war Oluf Nillsons son, och enär odalzrätten igenwanns bekom han Swartbacken som sålldes till Oluff Olsson på Åhsen effter bem:te zedels innehåld: föregifwandes att Måns Anderssons påberopade köpebreef skall wara af wådheeldh i Goxsiö heller Gisselås opbrändt. Oluf tilstår att Suartbacken hörde Anna till och till sytningslöön åth Oluf Nillson opdrogs. Oluf hafwer och i anseende till Suartbacken på sigh tagit 1/3 tunland skatt, som bewistes sant wara.
    Såsom befinnes att sex mälingar åker med tilhörige ängh och slått som kallas Swartbacken, hafwer warit först ärffteligen tilfallit hust. Anna Påhlzdotter under den halfwa gården som leutnant Anders Curi nu åboor, huilcken sedan Suartbacken i sytningslöön till Oluf Nillson som bem:te halfwa gård brukade gaff. Men sedan som odalzrätten aff hennes Mat:tt dråttningh Christina allernådigst igen förunthes, där ifrå ärfft och sedermehra aff Oluf Olufson i Goxsiö såldt till Oluf Olufson på Åsen för 4½ Rd och han derföre skattat för 1/3 tunland och därhoos af den andra halfwa gården äfwen som leut:n för 1½ tunland; Altså finner Rätten skiäligt i krafft af det 4de cap. Byggning B:n L.L. dömme och förordna dhet heela hemmanet skall dem emellan af owälduge män effter öre och örtug dehlas och skifftas, och så wijda Oluff Olufson hafwer för den twistige Suartbacken till Chronan skattat, pröfwes i lijka måtto skiähligt och rättwijst att leutenanten restituerer och gifwer Oluf Olufson halfwa uthlagde penningar; Nembl. 2 ¼ Rd:r som är tree dahl:r 12 öre S:m:tt.
    Leutenanten uthwalde Erik Samuelsson, Daniel Andersson och Jon Olofsson i Hallen. Oluf Olufson begiärte Hans Jonsson i Lorås, Anders Eriksson i Vallen och Per Svensson i Åsen.

7.
Regementz Pastoren wyrdige Herr Peder Gestrinius angaf hurusom å laga tingh den 27 Novembris 1669 är dömbt, att gode män skola emellan honom och några hans consorter i Edeby och dee andra grannarne ib:m effter tunnelanden både i skogh, slått, fiskiewattn och älgswåhner een rätt dehlning giöra som framwijstes och ey effterlefwat är; Dy förordnades effterskrefne dhet samma strax effter Walburgi wärckställiga och uthwalde hr Pedher på sin sijdha, nembl. Erik Samuelsson i Håxås; Hans Jonsson i Lorås och Per [Peder] Svensson på Åsen. På den andra Jon Olofsson i Hallen, Olof Eriksson i Sikås och Per [Peder] Christersson i Solberg.

8.
H:r Pedher Gestrinius föredrogh att ländzmans hemmanet i Ede och Nils Andersson ib:m med des consorter bruka fiskerie uti Skallåhn under prætext att dee hafwe böxlatt Edzforssen, ändoch den är 1½ mijhl derifrå belägen, och icke kan skyhlas och brukas der under. Rp: Att Skallåhn haf:r af urminnes tijdher af dem, tillijka med Edzforssen warit brukat: oppwijsandes een doom af den 19 Novembris 1672 att Edzforssen hörer bem:te personer till såsom annat whrminnes. H:r Peder tilspordes om dee så länge hafwa brukat Skallåhn som Edzforssen, huar till han beiakade men nekade den kunne brukas under Edzforssens nambn och fiskie medelst des aflägenheet skuldh.
    Aldenstundh fiskiet uthi Skallåhn befinnes så längie under nu warande lanzmans hemman och Nills Andersons i Edeby med des consorter och laggärdzmän i samma by wara brukat som Edzforssen, huilcken af uhrminnes tijder der under lydt och legatt; som häradzdomen af den 19 Novembris Anno 1672 förmåhr; Altså kan rätten icke mindre giöra, än äfwen wäll reservera och bijbehålla Skalålhn och des fijskie under ländzmans hemmanet i Edhe och des interessenter som Edzforssen oqualt effter 1 cap. Jordabalcken L.L. at behålla och bruka.

9.
Dato aftaltes och beslötz att wederböranderne skolla till näste höstetingh reparera och förfärdiga dee ofärdige boogårdz stycken i Hammerdahl wid laga straff tillgörande.

10.
Fältwäbell Håkan Frisk kärade till Jon Olofsson i Gåxsjö, om nijo mälingar åker som skola lydt under Joon Bondes och Claes Jonssons hemman i Sikås: begärandes det under bohlbyen igen. Huar emoot opwistes bem:te Joon och Clases köpezedell af den 27 Novembris 1664: lydandes att bem:te nije mälingar äre kiöpte för 12 Rd:r Specie. Joon Olsson bekänner sigh ingen större skatt af sitt hemman giordt sedan som han bem:te 9 mälingar köpte, än tilförenne och der hoos föregifwer att de äre belägne till een mijhl ifrå Sijkåhs och icke af ålder lydt under Sijkås by. Item att Joon och Clases hemman i Sijkåhs förr än kiöpet skedde utgofwo till Gogssiö man åhrligen tree skillingar men sedan intet och der till med fått låf att fiskia på Goxsiö ägorne. Jöns Eriksson i Sijkåhs intygade att dee 9 mälingar af uhrminnes ärfft ifrån Goxsiö hemmanet som Joon Olufson åboer, men i twå mans ålder under Sijkåhs.
    Emedan som intet bewist är, huilken dera drager skatten af dee 9 mälingar i Goxsiö, antingen chronohemmanet i Sijkåhs heller Joon Olsson i Goxsiö, dy hålles säkrast wara att bäggie hemmanens äghor skole forderl. af ländzman och några tolfmän oprepas, så at man kan der af pröfwa huem som skatten hafuer dragit och draga böör.

11.
Dato tilfrågade befalningsman Flodin Görviks boerne, huru dee willia och kunna betahla saaköhren för fälte älgsdiur i olaga tijdh, då dee som tilförne beklagade att Stamselerne uti Ångermanland der till sigh bracht och deelachtige derutinnan warit. Erik Persson ifrå Stamsehl på sina söners wägnar tillstodh så wara skiedt och undandrager sigh intet där till något contribuera: uthbiudandes 1/3 af bötherne och omsijder bewilliade han att ehrläggia halfparten och der öfwer strächte han Per Hemmingsson i Giörwijk inför Rätten handen. För den öfrige resten opbiudes wederbörandernes hemman i Giörwijk, andre gången.

12.
Pål Andersson i Gisselås opbiuder tredie gången 1½ tunland kiöpt af sin swåger Per Nilsson i Gisselåås för 26 Rd och ¾ tunland af Pål Olofsson på sin hust:s Kerstin Nilsdotters wägnar för 13 Rd:r sammaledes 3die gången oklandrat.

13.
Olof Olofsson i Gåxsjö præsenterade een lagbuden och lagstånden köpeskrifft af Pål Persson i Skålgård daterat Moo d. 26 Martij 1673 på hans hemman Skåhlgård bestående aff 2 tunlandh för 61 Rd in Specie: begärandes der å fastebreef, och så wida utbuden lagligen skiedde äro nembl. den 27 novemb. 1673, d. 23 januarij 1674 och d. 27 novembris 1674 och altså förlängst oklandrat laghståndit, dy bewilliades honom derpå fasta och dombref.

14.
Jon Persson i Lorås oppwiste sin faders Per Rafwalssons cession af sitt hemman Loråås och hans styfson och granne Hans Jonsson för sin prætension 5 d. Sm:tt bekommit: begärandes derå fastebreef som honom bewilliades efftersom det 3die gången d. 27 novembris 1680 opbudit är.


Föregående protokoll    -     Upp    -     Nästa protokoll

tillbaka